Detta fantastiska ogräs, man blir glad när det är gult!
Det är alltid mycket som lärare i slutet på vårterminen, just denna vår är helt galen med massor av nationella prov, betyg, omdömen, utvecklingssamtal, jubileumsfest och sist, men inte minst – klassresa! På onsdag åker jag och min klass till Åland. Ska bli sååå spännande! Hundarna blir hemma, men Agge följer med och hänger med mormor och morfar. Vi kommer hem på lördagkväll.
Förutom jobbet är det en del annat med, tävlingar, träningar, promenader, trädgårdsfix osv. Fullt upp, men jag gillart!
Crazy Harry lirar lite boll i trädgården. Med sig själv och med barnen.
I söndags var jag på klubben och tränade rally med Helen och Camilla. Harry var inte alls sugen på rally, han kände att det var regn i luften. Sen kanske inte jag var den mest peppande matten just då heller. Så vi gick upp till agilityplanen och där gick det finemang! Agility is the shit!
Men jag gillar rally och Harry också, men inte när det är regn på gång. Fniss! Vi ska försöka boka in någon tävling här framöver, ett RLD F ska han ha tycker jag. Måste träna lite mer på åttans frestelser, den är för rolig säger Harry… Harrys största styrka som lydnadshund är hans fantastiska bakdelskontroll. Men ibland går det till överdrift, som när man ska snurra 360 grader vänster och Harry kör 720 av bara farten. Sötnöt!
Här är han – bakdelskontrollkungen! Foto: Helen Rees
Hilja har börjar löpa. Igen typ. Jag tror hon löpte i januari-februari någon gång senast. Jag är en sådan där dålig tikägare, har väldans lite koll på när hon löper eller så. Nu kom jag ihåg att det var i januari-februari för vi passade Cocos då som också löpte. Hilja har ganska tätt mellan sina löp, men som tur är märker man ingenting på henne, förutom att hon svullnar rejält.
Vi har varit i Götene idag, Biggan och jag! Och där hände det grejer!
Hilja har tagit sin allra första pinne! I agilityklass, trots en väldans tveksam gunga (hon blev skrämd nu i veckan) och ofärdigt slalom. Men skit samma, vi nollade och tog en pinne! Hon gick riktigt bra idag, i båda lopp. Hopploppet var sååå nära en nolla det med, men hon gick ur sista porten i slalom. Annars ruskigt fint!
Jag är så himla nöjd med henne. Jag vet att jag sagt det förut, men får vi bara ordning på vårt slalom så!
Cocos var också med förstås och vi gjorde två lopp med fem fel. Känns igen… Men hon gick väldans fint. I agilityloppet fegade jag ur och det brukar ju aldrig gå vägen… I hopploppet kröp hon under hinder nummer ett! Rackarunge! Men jag tog tillbaka henne, vi gjorde om och framför allt rätt! Supersnajsigt lopp av oss!
Cocos och jag är ett bra team, vi är duktiga tillsammans. Det är bara så att det krånglar lite ibland. Mer attityd på Emma – sen jäklar! Tur att Inger ska med nästa helg och kan jaga på mg lite! Josefin är därmed, så jag lär inte våga annat…
Tre duktiga kelpietjejer idag! Biggan och Basta nollade båda lopp! Heja er!! Hilja gjorde två grymma lopp, en nolla och en nästannolla. Cocos gjorde ritkigt fina lopp, men det räckte inte ända fram just idag, hata femfelare! Älska Cocos dock!
Men vet ni vad, jag körde även lite pinscher idag! Gibson heter han och hans matte är gravid. Så då fick jag äran att springa i hopploppet. Det gick kalas fram till hinder nummer åtta som var slalom, han gick in fel och när jag tog tillbaka honom drog han mot matte. Jag lockade tillbaka honom så körde vi de sista hindren. Gibson är en duktig agilitypinscher och det var riktigt kul!
Här kommer filmer på hopploppen, tyvärr blev inte agilityloppen filmade.
Ojoj, vilken fantastisk långhelg jag har haft! Jag har varit instruktör på Pinscherlägret 2013 tillsammans med Josefin. Här ovanför ser ni våra adepter, men Nina med Issi, Elisabeth med Sefi och Annika med Freja saknas. (Klicka på bilden för att göra den större)
De har alla gått framåt enormt mycket under helgen, man har verkligen sett hur samarbetet förbättrats från pass till pass. Och det har varit stora leenden på alla deltagare och de har bara blivit större och större. Jag älskar att få uppleva detta, jag älskar att kunna hjälpa till att hitta lösningar och se hur teamkänslan byggs upp.
Jag skulle kunna skriva hur långt som helst, jag har upplevt så mycket. Jag har skrattat så jag fått ont i magen, ätit god mat, umgåtts med underbara pinscherägare, träffat så många fantastiska pinschrar, släpat hinder, kastat godisburkar, haft stugmys med Josefin och våra flockar, pratat mig hes, lärt känna nya vänner, diskuterat pinscher och inlärning, sovit alldeles för lite, bränt ansiktet i solen och mycket mycket mer!
Ett pinscherläger kan inte beskrivas, det måste upplevas!
Lunch på altanen, Harry och Hilja försöker få Linda att dela med sig lite.
Harry och Hilja har förstås varit med, de har skött sig både strålande och mindre bra. Det mindre bra bestod i att skälla rätt mycket under träningen, de ville ju också vara med! Det botade vi genom att Harry fick komma ut och visa grejer samt springa en liten bana under hejjarop av deltagarna. Harry älskar att visa upp sig!
Dessutom har både Harry och Hilja ryckt in som kurshundar och skött sig mer än strålande i dessa lägen. Så himla bäst är de! De springer med vem som helst och gör det med den äran. Deltagarna tyckte det var jätteroligt att låna Hilja. Harry var det bara Saga som vågade låna, han var alldeles för snabb tyckte de andra.
Harry är ju ett charmtroll utan dess like och han hade lagt på stora charmoffensiven under lägret. Matte tyckte dock det var mindre charmigt när en röd pinscher glatt kom utskuttandes på banan och såg så nöjd ut! Den liknar Harry hann jag tänka innan jag insåg att det var Harry… Ett ögonblick tänkte jag att han hade demolerat buren, men den var hel. Jag hade glömt att stänga ordentligt och den chansen missar inte Harry inte.
Jag älskar faktiskt att hålla kurs. Jag blir så rackarns glad när man ser framstegen, när man ser hur matte vågar lita på sin hund, när man ser glädjen och när man ser självförtroendet komma hos både hund och förare. När de blir ett ekipage som gör det tillsammans. Att träna en pinscher är inte alltid lätt, det ska gudarna veta.
Att då få dela med mig av min erfarenhet, mina misstag och min agilitypinscherkunskap känns så rätt. Jag älskar att träffa pinscherägare och pinschrar. Denna ras sitter djupt inrotad i mitt hjärta och kommer aldrig, aldrig att kunna försvinna. Det är något speciellt med dessa fantastiska vackra och kloka hundar. Även om man som matte ibland sliter sitt hår och känner för att gråta. Men när man väl får det att fungera – då är det magiskt!
Och så kan vi sammanfatta denna pinscherhelg – magisk!
Tack alla inblandade för en magisk helg i Karlstad! Ett minne för livet, det är det sannerligen!
Harry fick en present av Chesters lillhusse, så gullligt!!
Det finns massor av bilder på Facebookssidan Pinscherläger 2013. Spana gärna in där! Här är en härlig bild av mig och Harry som är fotad av Elisabeth från Norge, en av våra kursdeltagare. Jag gillar bilden och vad den utstrålar!
I helgen tävlade jag och Hilja i Västerås, dubbel agilityklass 1 på lördag och dubbel hoppklass 1 på söndagen. Första loppet för helgen gick sämst. Jag kände mig nästan lite ledsen efteråt.
Ledsen för att Hilja inte hade något tryck och ledsen för att hon är så långsam i slalom. Men samtidigt vet jag ju att det är fult av mig att känna så. Vi har inte tävlat sen 19 augusti 2012 och knappt tränat något slalom alls. Elakt av mig att ställa så hårda krav på min kelpietjejja!
Jag vill så mycket, jag vill att hon ska springa fort och att hon ska älska slalom. Men jag måste ge henne chansen att träna och bli säkrare innan jag blir ledsen och besviken. Jag blir lite ledsen och besviken på mig själv att jag känner så här. Hilja gör allt för att göra mig glad, hon är fantastisk.
Men, som tur var så gick lopp nummer två på lördagen mycket bättre! Så känslan när vi åkte hem var bra! Loppet finns på film, snälla Lena Olsen fixade så att en tjej filmade. Kul!
En neslig vägran vid tunneln. Det var något som luktade gott där och jag borde inte ha gjort ett bakombyte. Annars fint, bra gunga!
På söndagen inledde vi med ett lopp med bra känsla, men en disk. Hilja sprang förbi ett hinder och jag missade det. Hade inte tagit om det om jag hade sett det. Men hon sprang på fint och blev inte alltför ledsen när det blev fel.
Sista loppet för helgen blev det absolut bästa! Starten blev riktigt bra!! Det var många som hade problem där, men vi löste det superfint. Sedan trycker jag på för dåligt så hon missar ett hinder, nybörjarfel. Jag glömmer att hon är en orutinerad hund som behöver lite mer hjälp att hitta linjer. Men efter slaloms en går det riktigt bra igen!
Det här loppet ska vi ha i minnet inför nästa tävling!
Hurra, då har jag kört min första utetävling för säsongen. Och inte med vilken hund som helst utan supersnabba Era! 4 lopp i Tranås. Kul var det, men inte kan vi skryta om några resultat inte…
Det blev dubbeldisk på lördagen, en kaoshopplopp och ett agilitylopp där vi satte en snygg start, men det slutade fort när hinder nr 8 togs från fel håll eftersom jag hamnade på efterkälken på balansen. Men Era var lika glad för det, det är väl bara mitt agilitysjälvförtroende som stukades lite.
Era hängde sen med till mina svärföräldrar och charmade in sig utan problem. Behagliga hund! Agust var strålande glad för att få träffa sin Era igen. Alla hundarna hängde med på vårfirande med brasa på kvällen. Man drar blickar till sig när man har tre hundar kan jag berätta. Antingen tycker de man är galen eller så tycker de att hundarna är fantastiskt fina. Barnen flockades runt och ville klappa. Harry och Hilja är stencoola och Era var superduktig. Han är inte lika van, men är verkligen duktig. Jag håller honom närmare mig så han tycker det är tryggt och bra.
Skönt att gå och lägga sig efter en lång och händelserik dag. Trångt i sängen dock, men mysigt.
Morgonmys för vallhundarna, kattspaning för pinschern…
Roligt har de! Agust gillar verkligen Era som är en perfekt lekkompis.
Nya tag idag, hopploppet kändes som ett sådant lopp som verkligen skulle passa mig och Era! Men det tog slut redan vid hinder tre som Era rev så att hinderstöden flög… Han var laddad och hann inte riktigt bromsa sa han!
Som tur var dök Josefin upp lämpligt till agilityloppet och fick mig att tagga igång och få mer attityd! Fantastiskt vad bra hon är för min handling den där Josefin! Hon får mig att våga, vilja och kunna!
Film på loppet. Via facebook, hoppas ni kan se den.
Så agilityloppet gick kalas om man bortser från en rivning, en femma på A-hindrets och gungans nerfart samt balansens uppfart. 20 fel, men annars ett jäkligt fint lopp där jag vågade och sprang. Lite för lite attityd eftersom vi fick fel på A-hindret och gungan dock. Rivningen får Era ta på sig och uppfarten struntar jag i.
Det stukade självförtroendet lagades snabbt och nu vill jag bara springa mer med Era! Han är inte lätt, men förbaskat rolig! Tack snällaste Josefin för att jag får låna honom lite nu och då!
Harry var skitglad över att vara på agilitytävling, så söt! Studsade omkring och undrade när han skulle få springa. ”Tur” att jag inte anmälde honom då det var svåra banor med maxade hinder. Hilja är ju alltid lika sprudlande glad och ännu gladare lär hon bli på lördag och söndag då hon ska få tävla i Västerås!!
Harry dricker upp Biggans filvatten, mums säger han.
Nu ska vi allt ta och sussa! Trötta, nöjda, men jäkligt agilitysugna efter en rolig helg!
Men först ska jag berätta en fantastisk nyhet!! Jag ska få springa individuellt med Elektra på SM!!!
I helgen hade vi besök! Det blev bestämt hastigt och lustigt, men oj vad sådant är bra ibland! Jag har inte träffat Sanna och Kelly på evigheter, men vi pratar i telefon med jämna mellanrum. Nu kom de hit lördagseftermiddag och stannade till söndagen. På söndagen kom även Kellys husse Christian plus kompis ner. Christian hade dessutom med sig sin braiga kamera och snäll som han är så fotade han 700 bilder på mina hundar!!
Tack snälla, söta, rara Christian! Jag har ju ingen sådan där superkamera, men jag älskar att få fina bilder på mina hundar. Det fixade Christian med råge i söndags! Och nu ska ni få se de 70 som jag valt ut. Hade säkert kunnat visa er långt över 100, det var så många som var fina. Jag fick låna kameran lite, så jag fotade några jag med, men på hundar som var stilla.
Detta kort är fotat med telefonen, från vår långpromenad.
Jag hämtade Sanna och Kelly från tåget och sedan begav vi oss ut på en rejäl långpromenad med Camilla och Bina. Glada hundar och härligt väder, vad mer kan man begära. Sen lite mat och hundprat på det. Det gick bra med Harry och Kelly, de är rätt coola med varandra ändå.
Kelly är ju en sån otroligt cool hund, inte alls som min stissHarpa. En liten gnutta av Kellys coolhet och Harry skulle ha tassarna på jorden lite oftare. Han är en stabil och trygg hund den där Kelly. Dessutom pryder han pinschersektionens hemsida. Det är egentligen tack vare just den bilden som vi träffades i helgen.
Nu, ni är väl nyfikna på alla fina bilder? Här kommer länkarna och givetvis något smakprov.
Imorgon ska jag hinna blogga om helgen, när vi hade Sanna och Kelly på besök och när Kellys husse fotade drygt 700 bilder på Harry och Hilja på agilitybanan. Jag har valt ut 70 av dessa 700 som jag ska visa er. Så många fina bilder!
Ikväll har jag varit på klubben med mina rara flickor Hilja och Cocos. Vi har tränat agility för Camilla Brundin. Cocos var superduktig som vanligt, det är bara jag som styr lite fel ibland. Cocos svänger som en gud, tajt och fint och accelererar bra ur svängarna. Idag gick hon snabbare än vad hon brukar kändes det som. Det gjorde att jag inte riktigt hann med. Kanske hon också gillar att ha gräs under fötterna?
Vi testade en tysk (handlingsmanöver) och det gick fint. Först fegade jag, men när jag sprang så satt den som en smäck! Förstås.
Hilja fick springa den ”enkla” banan på slutet. Första varvet klantade jag mig, men andra satte vi snyggt, snabbt och felfritt! Duktig Hilla! Hon var glad och taggad. Nästa vecka kör vi igen, mer träning åt folket! Himla kul att springa agility på gräs igen hörrni! Det känns som evigheter sen.
Jag och mina hundar har turen att ha flertalet trevliga promenadvänner. Vi har förstås Karin med Hiljas brorsa Colt, Camilla med pinschern Bina och Helen med sharpeisen (blir sharpei sharpeisen i bestämd form plural…?) Kurt och Trubbel.
Att ha sällskap gör promenaderna så mycket roligare! Man går längre dessutom. Går jag själv är det inte lika enkelt att motivera sig att gå milen, men har man sällskap blir promenaderna lätt över en mil! Himla bra! För att inte tala om att man lär sig nya promenadrundor. Annars harvar man lätt runt i de gamla vanliga.
Igår gick jag och Camilla en härlig vårpromenad på över en mil. Varmt och behagligt, nästan så att Harry hade kunnat vara utan täcke. En helt underbar promenadsväng! Kan vi gå där snart igen?
”Problemet” nu när det blir vår är att promenaderna blir lidande för träning. Jag hinner inte både promenera 1 mil och träna, som tur är får man väl variera sig. Man kanske inte behöver gå en mil varje dag.
För träna behöver vi! Jag satt och kikade i min kalender och inser att Hilja ska tävla första helgen i maj!! Oj, det är ju snart! Vi måste träna slalom och påminna om kontaktfälten. Slalomet tänker jag träna om litegrann. Klubben har köpt in ett sicksackslalom (yay) så jag tänkte köra det med bågar för att se om vi kan få upp Hiljas fart i slalom.
Hon är ju lite långsam i slalom och innan hon blev skadad så kände jag att vi stod stilla litegrann i slalomträningen. Inga sätt jag testade fick henne att öka farten. Jag har ju kört bågar på klubben och alléslalom med bågar hemma, nu jobbar vi vidare med det. Spring Hillan spring!
Jag riktigt känner hur jag längtar efter att få köra första utomhusträningen! Kanske det kan bli av snart!
Igår ordnade vi i Kumla bk en inofficiell agilitytävling till förmån för Sveriges deltagande i World Agility Open, WAO. Vi har nämligen en klubbmedlem som ska tävla där – Tina med Jax. Jag ställde upp med fyra hundar. Harry i tunnerejs och seniorklass, Hilja i tunnelrejs och som efteråkare (utom tävlan) i seniorklass och Cocos och Elektra i tunnelrejs, hoppklass och agilityklass.
Det var helgens motionspass det. Speciellt tunnelrejset där jag sprang fyra lopp av 22, inte mycket vila emellan där inte. Konstigt nog är det oftast det första loppet som känns tyngst i benen, sen är det bara att springa och springa.
Harry gick superbra idag! Han nollade tunnelrejset och hamnade på en niondeplats tror jag. Han hade flera hundar bakom sig så gammelgubben var rätt snabb. I seniorklassen så sprang han också riktigt fint och det slutade med en vinst! Visst, det vara bara tre andra hundar med, men det kändes ändå väldigt, väldigt roligt att få vinna ett lopp med Harry. Det händer ju liksom inte alltför ofta med honom. Jag var superglad! Min finaste pinscherprins!
Tänk om fler klubbar kunde slänga in en seniorklass någon gång nu och då! Det vore så skoj! Det är en seniortävling 9 maj i Flen, men då är ju jag på pinscherlägret. Annars hade jag definitivt åkt dit! Harry trivs bättre med att hoppa 45 cm höga hinder än 60-65 cm.
Hilja har inte tävlat sen 19 augusti 2012. Igår var lite av en nypremiär för oss. Som jag längtat efter denna dag! Vi har ju inte kunnat tränat speciellt mycket, kanske fem pass (om ens det) innan denna tävling, men Hilja har en ganska bra grund även om vi har mycket kvar att jobba på förstås.
När hon kom in i ridhuset blev hon skvatt galen, hon kastade sig i kopplet, skällde och levde rövare! Hon var sååå glad! Det syntes på hela henne att hon visste vad vi skulle göra. Det kändes gött i mattehjärtat att se henne så lycklig. Hon gjorde ett jättebra tunnelrejs, men jag var lite slapp vid en tunnelingång och det resulterade i en vägran. Innan felet var hon helt gasad och sprang så ridhussanden yrde, men hon blev lite tveksam när det blev fel.
Hon körde också som efteråkare i seniorklassen. Jag vill inte köra henne på full höjd än så därför valde jag detta alternativ. Banan i seniorklassen passade henne betydligt bättre än hoppklassen som var svårare. Det blev fel i slalom och sen lite knas efteråt och även här ser man hur hon går ner sig lite när det blir fel. Hon är känslig och vill verkligen göra rätt.
Men en helt klart godkänd debut av oss måste jag säga. Nu ska vi träna slalom och förhoppningsvis göra henne supersäker och snabb även där. Just ja, ingen tendens till stelhet eller hälta på henne efter gårdagens tävling. Hurra!
Cocos tunnelrejs klantade jag bort. Så synd! Jag vet ju att hon är väldigt känslig och hade jag bara stått kvar en tiondels sekund till så hade hon tagit rätt tunnel. Jag undrar vad Cocos tänkte när vi sprang tunnel på tunnel på tunnel. Hon undrade nog om jag var riktigt klok…
Hopploppet gick riktigt bra förutom när jag fegade till på ett ställe där man verkligen inte kunde göra det. Orsaken till min feghet var att två ekipage före mig hade krockat in i varandra efter den platta tunneln (det var en stor risk för att man gjorde det om man låg jämsides eller lite efter sin hund) så jag valde att bromsa in och då blev det massa knas. En vägran klarade vi oss med, men det hade lika gärna kunnat vara två eller tre.
Agilityloppet däremot! Då var jag revanschsugen! Vi går in och gör ett supertajt och snyggt lopp som räckte hela vägen till vinst!! Cocos allra största styrka som agilityhund är hennes snäva svängar, hon är verkligen tajt på hindrena. Så duktig, min finaste Cocosråtta! Jag hade verkligen velat haft det loppet på film!
Elektra gick som en svart rem på tunnelbanan. Jag höll på att glömma banan en kort sväng, men vi nollade! Femma slutade vi. Hopploppet var riktigt fint, men tyvärr var jag ett halvt steg fel och lyckades inte få henne runt ett hinder så det blev en disk. Domaren hade missat detta så vi låg etta en lång stund. Men jag sade till att jag var diskad, det kändes liksom mest rätt. Känns skönt att veta att vi hade vunnit om jag bara hade varit lite bättre vid ett hinder. Superbra lopp som jag gärna hade haft på film!
Agilityloppet kändes verkligen som en Elektrabana, men vi lyckades få 15 fel, ett rivet hinder och två missade slalomingångar. Elektra som brukar vara stensäker på slalom, vet inte vad som hände. Synd, för det hade varit kul att matcha mamma-barn och se vem som gick snabbast!
Riktigt rolig dag! Tänk att det är så kul att umgås med sina rara klubbkamrater och dessutom få springa agility med mina finaste agilityhundar!
Gladast av alla var nog Agust som vann första priset i lotteriet och dessutom
fick en hel hink med marshmallows eftersom Cocos vann det.
Den här hemsidan handlar främst om min härliga pinscher Harry och min underbara kelpie Hilja! Vi hoppas att du vill följa vårt liv, som består av mycket tokigheter, träning och agilitytävlingar.
NYTT PÅ SIDAN: 17 mars - Harry 10 år! 2 mars - SM-klara!!
Wow, Gubbröra tog två SM-pinnar i Halmstad och det betyder att vi ska tävla SM i juni!!! Sååå häftigt!!! 11 mars - nya bilder: 9 mars - Säbylundssjön
Speciellt tunnelrejset där jag sprang fyra lopp av 22, inte mycket vila emellan där inte. Konstigt nog är det oftast det första loppet som känns tyngst i benen, sen är det bara att springa och springa.
Kommentarer