Att Harry är en rätt knasig hund tror jag inte många missat. Han har en alldeles speciell grej för sig som numer även smittat av sig på Hilja. Det här är den enda dumheten som Hilja apat efter, som tur är.
Vi går förbi flertalet korsningar på våra olika promenadvägar, men det är bara vid denna de knasar sig.
Det handlar om en korsning, en T-korsning på vår promenadväg. Vi kommer från en tunnel (på benet av T:et) och går mot korsningen. Går vi åt höger där så hamnar vi på en långrunda och går vi istället åt vänster så blir rundan kortare. När vi närmar oss korsningen så börjar Harry trippa och kasta oroliga/förväntansfulla blickar mot mig.
Han hoppas alltså att vi ska gå åt höger. När vi kommer fram till korsningen stannar han upp och läser av mig åt vilket håll vi ska gå. Är det åt vänster (korta) så taktar han bredvid mig och ser ledsen ut. Märker han däremot att jag tänker svänga höger (långa) så kastar han sig hejdlöst åt höger och sliter hårt i kopplet. När han inser att jag inte tänker ändra mig så blir han överlycklig och studsar glatt med svansen ivrigt viftandes.
Knasig, eller hur!
Nu har även Hilja blivit knasig vid denna korsning. När vi går genom tunneln börjar hon springa fortare (hon är alltid lös), hon springer till korsningen och står sedan där redo att explodera. När hon förstår att vi ska svänga höger skenar hon iväg i full fart, klämmer ur sig ett glatt skall eller två. Svänger vi däremot vänster ser hon mycket besviken ut och gör precis som Harry, taktar bredvid mig.
Lustiga hundar! Måste försöka få det på film, för de ser verkligen för roliga ut!
Idag efter promenaden var vi ute en sväng i trädgården. Jag plockade fram kameran och bjuder på lite bilder av varierande kvalité. Det är inte undra på att man aldrig fotar när 90 % av alla bilder blir suddiga pga att objektivet inte fixar vinterdagsljuset. Jag skulle gärna vilja köpa en bättre kamera plus objektiv eft3ersom jag gillar att fota, men det är tyvärr andra saker som måste prioriteras här hemma först.
En annan utveckling som också varit långsam i början är min egen agilityutveckling. Om man kikar på gamla agilityfilmer kan man inget annat än att skratta åt eländet och samtidigt bli lycklig. Vi är alla nybörjare i början. Att dessutom vara nybörjare och ha en pinscher att jobba med var inte alltid det enklaste.
Men oj vad han har lärt mig mycket den här pinscherpojken! Och oj vad jag har lärt mig mycket under de år jag hållit på med agility! Jag har fortfarande mycket kvar att lära, men kan faktiskt känna mig som en rätt duktig handler emellanåt. Och det kan jag tacka Pippi och Elektra för! Att få chansen att springa klass 3 med dessa duktiga tjejer har gjort att jag under 2011 utvecklades massor som handler. Cocos har varit en utmaning, snabb som attan och inte alltför enkel. När det väl flyter känns det som om jag har henne i ett snöre occh hon följer minsta vink, häftig känsla!
Och alla bra tränare som jag gått kurs för, det är också en bidragande orsak till utvecklingen. För att inte tala om alla träningskompisar. Mycket är det som hjälper en framåt mot målet att bli en bättre agilityhandler.
Kolla på den här filmen, den är från 2 september 2007. Det är faktiskt ett pinnlopp, en vinst till på köpet. Lite småsuddig film, men man ser ändå. Det var inte bara jag som var dålig, även kameran var det. Men vilket fint upplopp där Harry suger framåt!
Sen det här loppet, nästan exakt 4 år senare. En hopptrea från 18 september 2011. Tyvärr en neslig vägran, annars ett bra lopp. En helt annan säkerhet från min sida, jag jobbar mer systematiskt och ligger före Harry, till skillnad från förra loppet där jag väntade in honom och bakombytte.
Sen är ju den här banan bra mycket svårare än hoppettan, jag hade nog aldrig klarat en sådan här bana vid 2007.
Nu när det dröjer till tävling (3 mars) är agilityabstinensen rätt stor. Speciellt när man läser om tävlingar som mina agilityvänner varit på. Jag vill också!
Jag längtar efter att tävla Harry i år. Jag hoppas att vi slipper bakslag i form av getingar eller annat som kan skrämma lillHarpan och förstöra så mycket. Jag hoppas att vi kan ha vansinnigt roligt ihop, trots att vi inte har något att hämta i klass 3. Vi tävlar mot oss själv, att nolla är förstås vårt mål. Å så laget då, det hoppas jag mycket på!
Harry fick bryta sin agilityvila igår på ridhusträningen. Jag tror han var gladast (och knasigast) på plan. Stannade mitt i en övning för att käka hästbajs?? Det gör han aldrig, hästbajs är ju äckligt, det tyckte han iaf förra säsongen. Knashund! Men han hade en härlig fart och strålande av glädje! Kul!
Elektra ska förhoppningsvis få små bebisar!! Ska paras inom den närmsta framtiden. Skulle sååå gärna vilja ha en… Men husse säger nejnejnej. Å andra sidan är jag sugen på en bc också. Eller inte eller jo eller?? Det är så himla svårt! Ska jag ha en bc måste jag ju ha tillgång till får. Annars känns det lite fel. Tur att det är ett tag kvar tills det blir en hund till. Tre hundar känns lite mycket.
Pippi fyllde 10 i december. Vi får se hur pigg och fräsch hon är, det är avgörande för hur mycket vi tävlar. Igår på träningen var hon väldigt pigg! Roligaste tanten! Hoppas att hon håller sig fräsch, för hon är en så himla skojig hund!
Cocos ska vi satsa hårt på! Startträningen går framåt, gäller att vara envis och konsekvent! Slalom ska stabiliseras. En riktigt positiv sak är att fröken börjar leta hinder mer. Tunnlar har hon ju letat hela tiden, men nu suger hon mer på hopphinder också. Ska bli en kul säsong!
Å så har vi raraste Hilja. Som är den svåraste hund jag tränat.
Va? Tänker ni nu. Jag ska förklara. Hon är underbar till vardags, så himla skojig och fartig och glad. Men när det kommer till träning så blir hon väldigt försiktig och tar inte för sig. Jag vet inte hur jag bäst ska locka fram allt det braiga ur henne. För det finns där, det ser man. Jag skulle vilja ha mer intensitet och mer jävlar anamma.
När vi tränar så har hon bra med fart de två första repetionerna, sen tappar hon fart och det blir lite segt. När vi tar en paus så känns det som att hon tycker det är skönt. De andra hundarna säger ”mermermermermer”. Det känns som att vår agilityutveckling är ganska så stillastående.
Jag är helt säker på att Hilja kommer att bli en bra agilityhund, men jag tror hon saknar det där lilla extra för att bli en riktigt bra agilityhund. Men vem vet, hon kanske överraskar oss alla genom att tända till ordentligt när hon väl får börja tävla.
Jag planerar att kunna starta henne i början på maj. Det är länge dit, men risken finns att vi inte blir klara tills dess. Så himla trist att bara kunna träna varje söndag (och knappt det eftersom man ibland har annat för sig).
Svårttränad, men så älskad av alla i hennes närhet! Det är något speciellt med min Hilja. Kolla bara här nedanför, sockersöt!
Nästa inlägg kommer att handla om min egen utveckling – som handler. Ska jämföra mig hur jag handlade i början och hur jag handlar nu. Det är en rackarns stor skillnad, jätteroligt att titta på gamla filmer.
Ikväll har jag och mina raraste hundar haft lite kul med trixande. Harry är så himla på hela tiden, han är så rackarns rolig att trixa med. Försöker och testar hela tiden! Han är snabblärd och gör allt med full fart. Kanske inte alltid så korrekt, men glädjen finns där i varendaste liten rörelse.
När vi kör trixet pang (dvs han ska falla ner och dö) så kastar han sig i backen med en ljudlig duns. Ska försöka filma så ni får höra. Snacka om att gå all in! Gullhund!
Hillan har en mer lugn framtoning. Hon tänker mer och testar inte lika mycket. Hon vill gärna att jag ska visa, hon gillar inte att testa själv. Hon är inte lika kvick som Harpan, men däremot mer korrekt. Hon har däremot minst lika roligt och är rätt snabb på att lära sig hon med.
Under tiden jag satt och redigerade filmen så lyssnade jag på den musiken vi spelade på fester när jag studerade. Helt underbar musik! Jag satt och skrattade och tjöt, så himla knasig partymusik. Jag brukar ju aldrig lägga in musik på mina filmer, men idag ska ni få höra en av de låtarna som gick på repeat på studentfesterna, nämligen Männer sind Schweine. Hihi, någon gång måste man samla ihop studentgänget, spela alla gamla låtar och skratta tills man gråter!
Jag vet inte hur man tonar ut musiken så det blir ett tvärt slut. Sen vet jag inte exakt vad de sjunger, förutom att män är svin, så jag ber om ursäkt ifall det är fult.
De trix som är helt nytt för Harpan är slalom mellan benen, vi har kört kanske fem pass. Jag tycker han är riktigt duktig! Hilja tränar just nu på att sitta vackert samt att gå slalom mellan benen. När Harry var liten lärde jag honom massor av trix, Hilja kan ju inte ett endaste ett…. Men snart så! Ska spela in fler trixfilmer så ni kan följa våra framsteg och våra nya trix. Det är ju superkul att träna hemma på vardagsrumsmattan, det tycker både jag och jyckepycke!
Att vara i London var helt galet roligt! Tack vare att Mats och Micke, som jag reste med, kunde London så hann vi med så himla mycket. Jag såg de flesta sevärdheter, det vi missade var London Eye, det var tyvärr stängt. Vi har varit på massor av pubar, ätit god mat, druckit smarrig cider (dricker inte öl), tittat på sevärdheter, besökt häftiga platser och fått mycket matnyttigt med oss i och med BETT mässan.
En superresa som jag gärna gör om! Men det var skönt att komma hem och sova i sin egen säng. Agust blev glad, men gladast var nog hundarna. De hade saknat sin matte, men haft det jättebra.
Tog en del bilder med Iphonen, ni som är vän med mig på Fejjan kan se dem där. Men jag slänger ut några här med.
Piccadilly Circus.
China Town.
Min badge, vi skojade till det lite med våra titlar. Teacher låter ju lite ”tråkigt”.
London Eye.
Westminster Abbey, Houses of Parliaments och Big Ben.
Imorgon åker jag till London! Yeah! Med jobbet – så resan är betald, galet bra! Himla bra jobb jag har känner jag.
Vi ska först och främst delta på den stora BETT mässan, men självklart ska det hinnas med annat skoj också. Tur man har sin Iphone så man slipper släpa runt på stora kameror. Hade nog inte kunnat ta med den heller eftersom vi inte checkar in bagaget.
När jag packade idag så blev Harpan och Hillan lite oroliga. Följde mig vart jag än gick och undrade om de skulle få plats i resväskan. Tyvärr får de ju inte det, men de kommer nog att överleva.
I söndags tränade vi agility i ridhuset igen. Hilja fick ett litet bakslag på gungan, men det känns som att vi nog ska komma förbi det. Sååå trist att inte kunna träna så ofta som man vill nu på vintern. Och att vara i skitiga ridhus, kallt är det också. Men jag ska inte klaga, vi har iaf möjlighet att träna, många har inte ens ridhus att träna i. Men förstå vad najs det vore med en uppvärmd hall att träna i…
Här hemma tränar vi just nu på att gå slalom mellan benen. Både Harry och Hilja är duktiga! Hilja tränar även på att sitta vackert. Så dags nu att träna lite trix när hon är 3 år…
För vet ni vad? Imorgon fyller världens raraste kelpietjej hela 3 år!! Vart har tiden tagit vägen? Min lilla valp, som fortfarande inte kan någonting… Det här är året då hennes matte ska få ändan ur och börja lära sin hund lite saker.
Grattis på födelsedagen lite i förskott allra raraste Hillebille! Jag har sagt åt husse att det ska bli lite extra gott i matskålen imorgonkväll!
Ni ska få njuta av lite bilder på Hilja som jag tagit under hennes tre första levnadsår!
Det blev en ny design så här på fredagskvällen. Ny design och lite funderingar på vad vi ska ha för mål det här året. Jag satt och kikade lite på tävlingskalendern igårkväll och funderade och planerade lite.
Harry blir 9 år i mars. Jag känner och ser att han tappat lite av sin fart på agilitybanan. Om det hänger ihop med att det är svårare nu eller att han börjar bli gammal är svårt att säga. Jag tror nog ändå att det mest beror på åldern. Men vi kommer att köra på, för vi älskar ju agility båda två. Vi kan aldrig vara med och fajtas i toppen längre, men vi kan lyckas när andra inte lyckas. Och ha roligt ihop – utan några som helst krav på prestationer.
Jag har nått långt över det mål jag hade med Harpan när jag började med agility. Han är och förblir min bästa pinscheragilityprins! Himla ledsamt bara att han bara blir äldre och äldre, tänk om han hade varit fyra-fem och haft framtiden för sig… Under 2011 har han inte haft problem med nacken, det som han hade stora problem med under slutet av 2010. Jag hoppas att vi slipper de problemen även under 2012. Och för all framtid!
Hilja då, lilla raraste kelpietjejen! Ska detta bli året då vi äntligen får debutera? Hilja som fyller 3 år om bara några dagar och inte satt sin fot på tävlingsplanen än… Det känns som om vi har långt kvar innan vi kan debutera, målet är att göra det på tävlingarna i Västerås i början på maj. Och så månadstävlingarna på klubben då.
Men hon måste hålla sig frisk då, inga dumma hältor och långa utredningar och rehabgrejande. Vi förlorade i princip hela 2011 på skadan.
HARRY
Nolla lopp inom referenstiden i klass III
SM-pinne i någon av klasserna
Fortsätta jobba med kontaktfälten
Säkrare öppna slalomingångar
Tävla Rallylydnad, få titeln RLD-N
Ställa ut i veteranklass, i Askersund
Få vara frisk och pigg och slippa få problem med sin nacke
HILJA
Få ett säkert slalom
Snabba och stabila kontaktfält
Starta hoppklass och agilityklass i början på maj
Uppflyttad till klass 2
Gå kurs för någon/några instruktörer
Privatträning för Camilla Brundin
Första pris i lydnadsklass I, kanske tom LP I
Spåra regelbundet, kanske till och med försöka sig på ett appellspår
Inte vara skadad!!!
Många roliga mål, som säkerligen inte uppnås allihopa. Men det är ju mål, och når vi dem inte 2012 kanske vi fixar dem 2013!
Sen har vi ju mina rara lånehundar också. Ett gäng pinnar till Cocos och ett gäng SM-pinnar med tillhörande SM-kval till Elektra och Pippi – det låter väl bra Inger och Åsa?
Då är vi tillbaka. Tillbaka efter ett kort blogguppehåll och tillbaka i Sverige igen efter jul- och nyårsfirande på Åland.
Det har varit rätt avkopplande, långa promenader och roliga aktiviteter har vi hunnit med. Det har varit ganska tråkigt väder dock, eller tråkigt fotoväder. Nyår gick oerhört bra för Harry. Han hörde någon enstaka smäll före, en del smällar under tolvslaget och några igårkväll när vi kom hem.
Under tolvslaget låg han lugnt under en filt och sov! Och igår när han blev besvärad av ljudet så satte vi en filt över honom och då lade han sig ner. Helt makalöst bra! När man läst om hur dåligt andra hundar har mått så lider jag, det är verkligen väldigt jobbigt det här med smällrädda hundar. Jag är glad för Harrys skull och att Hillan skulle klara sig bra visste jag redan.
På Åland så gick vi, traditionsenligt, Nyårsruset, med goda vänner. Harry brukar fastna på bild, så även detta år. Kolla här: klicka och sen spanar du in bild nummer fyra. Mattes hjärta kollar givetvis in i kameran – som den linslus han är.
Jag måste börja fundera ut lite mål för mina hundar för detta år. Kan detta nöjligen bli året som Hilja får debutera? Om så inte blir fallet blir jag galen… Harry då, orkar han tävla lika mycket som 2011, han blir ju 9 i mars. Eller ska det satsas lite mer på rallylydnad för hans del? Tål att funderas på!
Myshundar efter en långpromenad.
Både Harry och Hilja hade personliga matskålshållare.
På julafton, inte en endaste en snöflinga…
Nyårsafton – Harry under en filt, lugn och nöjd, även under smällandet!
Ser ni förresten vad vit han börjar bli… Min för evigt unga pinscher?
Äntligen är det dags för mitt favoritinlägg! Älskar att summera året och titta tillbaka på vad vi gjort. För Hiljas del har året till största delen bestått v att reda ut hennes skada samt rehaba den. Men 2012 är vårt år! Då ska vi äntligen debutera! Harry har haft ett händelserikt år på många sätt. Han blev tidigt uppflyttad till klass III i båda klasserna, hur häftigt som helst. Men sen blev det mest bara disk på grund av att Harry tyckte det var läskigt med starterna. Vi jobbade järnet med starterna och det löste sig och vi började gå runt loppen. Som tur var slog han till med en nolla på den allra sista tävlingen!
Harry har under året knipit 3 pinnar varav två resulterade i uppflyttning till klass 3, den första pinschern att nå klass 3. Han blev även den allra första pinschern att nolla ett klass 3 lopp. Han har blivit utställd en gång i veteranklass med excellent. För att inte tala om att han var stjärna för en kväll i SVTs program ”Huset fullt av hundar”. Ett härligt Harry-år med andra ord!
Hilja har mest rehabat. Men i oktober smällde hon till och fixade sin första titel – KORAD med 363 poäng. Träningen för att kunna starta tävla har påbörjats, men det blir inte så mycket träning i vintermörkret.
Cocos har tagit tre pinnar i agilityklass och en i hoppklass med mig. Uppflyttad till klass 2 alltså.
Elektra har tagit fyra SM-pinnar med mig, tre i agilityklass och en i hoppklass. Elektra och jag har även tagit ett agilitycert och hon blev då champion eftersom Åsa tagit två cert förut. När vi tog certet kom vi tvåa (!), min bästa placering i klass 3. Elektra lyckades vinna sammanlagt i månadstävlingarna på klubben, kul!
Pippi har tagit sex SM-pinnar, fem i hoppklass och en i agilityklass. Vi har även tagit ett ”cert” och blivit ”champion”, men eftersom hon är en blandras så är hon inte berättigad till cert och championat. När hon tog certet kom hon fyra, bara en massa agilitykändisar på pallen och så lilla jag och sötaste Pippi som fyra, coolt!
Colt har ett lopp med 10 fel som bästa resultat. Men på månadstävlingarna, eller var det KM, lyckades vi i alla fall nolla! Matte Karin har tagit tillbaka sin Colt nu eftersom gravidkilona är borta. Tack för lånet!
Matte har alltså lyckats skrapa ihop 7 uppflyttningspinnar och 10 SM-pinnar. 3 av dessa pinnar har varit vinster och de andra har varit placeringar i toppen. Jag har även gjort några nollor i klass 3 som inte resulterat i några SM-pinnar. Skoja min doja om jag är galet nöjd över mitt tävlingsår!!!
Här nedanför har ni mina fyra extravovvar som jag tävlat med under 2011. Lika rara alla fyra! Efter denna bild startar ett maraton av resultatredovisning, mest intressant för mig själv kanske. Men eftersom det troligen inte blir några fler inlägg här förrän nästa år har ni ju flera dagar på er att orka läsa igenom allt. Fniss!
Jag vill önska alla mina besökare en underbar julafton och ett fridfullt nytt år, förhoppningsvis utan panikslagna hundar som är rädda för smällare! Ta hand om er så hörs vi snart igen!
JANUARI
10 - Besök på ReDog för Hilja
11 – Hilja 2 år!!
17 – Harry klämmer svansen i dörren, men den är hel och fin visar röntgenplåten. Tur det!
23 – Månadstävling, Agility 1: Harry disk, Elektra 5 fel, Cocos disk. Agility 2: Harry 0 fel, Cocos disk.
10 – Karlstad bk, Harry: agility 3 10 fel (vårt första lopp i klass 3 där vi kommer runt), hopp 3 disk, Elektra: agility 3 disk, hopp 3 disk, Cocos: agility 2 disk (jag glömde banan), hopp 2 disk.
12 – Laget ”Herr Harrys Stjärnor” bildas. Bestående av mig och Harry, Jenny och Ed, samt Josefin och Era och Anni.
18 – Söderköping bk, Harry: agility 3 5 fel (vägran), hopp 3 disk, Elektra: agility 3 0 fel, CERT, CHAMPIONAT, SM-pinne, hopp 3 5 fel, Pippi: agility 3 disk, hopp 3 0 fel SM-pinne.
Elektra tar cert och championat!
Harry får 5 fel på en neslig vägran i hoppklass 3.
OKTOBER
1 - Bollnäs bk, Harry: agility 3A disk, hopp 3A 15,42 fel, agility 3B 15 fel, hopp 3B disk, Elektra: agility 3A 0 fel SM-pinne, hopp 3A disk, agility 3B disk, hopp 3B disk och Pippi: agility 3A 15 fel, hopp 3A 0 fel SM-pinne, agility 3B disk, hopp 3B 5 fel.
2 - Bollnäs bk, Harry: agility 3A 10 fel, hopp 3A 11.61 fel, agility 3B disk, hopp 3B 0,32 fel, Elektra: agility 3A disk, hopp 3A disk, agility 3B disk, hopp 3B disk och Pippi: agility 3A 10 fel, agility 3B 10 fel.
5 – Laget ”Värsta släkten” bildas, bestående av Benga och Chip, Åsa och Jackarro, jag och Cocos och Åsa/jag och Elektra.
Träning i ridhuset idag igen, den sista ridhusträningen för i år. Jag har svårt att förstå att det är julafton snart, var är snön? Hur som, träningen gick riktigt bra idag!
Cocos fick börja. Hon hade lite svårt att fokusera i början eftersom matte Inger tränade med Pippi. Dit drog hon två gånger… Men annars skötte hon sig prima! Tråcklingarna som vi började med förra veckan gick finemang idag, duktig tjej som fattar så fort. Fina slalom gjorde hon med. Kontaktfälten behövde hon en påminnelse först, sen sätter hon dem fint. Ska jobba bort den där påminnelsen.
Snabbt som attan är hon den rara råttan. Svisch säger det bara när hon drar igenom tunnlarna. På slutet tränade vi starter, tack vare Åsa gick de bättre än någonsin. Jag har sagt stanna och klivit iväg direkt. Nu säger jag stanna, väntar lite och går iväg. Men än har vi mycket kvar att jobba med!
Sen var det Hiljas tur! Och brorsan Colt! Matte Karin kände sig inte riktigt kry så jag sprang några vändor med honom. Han var kalasduktig och lyssnade bra. Han är så söt och rolig! Hilja fick träna rundbana – duktig och snabb. Sen testade vi jaakkos, som gick bra och dåligt. När jag startade med en jaakko, dvs stod vid hindret och kallade in henne, gjorde hon det supernajs! Men när vi sprang så tvekade hon nästan varje gång. Stannade framför hindret och verkade inte förstå vad jag menade.
Sen tränade vi gungan och idag tog vi ett stort steg framåt. För första gången körde Hilja gungan utan att jag höll i den. Det gick bra, men man märker att hon inte har helt hundra balans när den slår ner. Men jag är nöjd med henne, fullt ös och tuff attityd! Den som vi vill ha hela tiden ju! Den som först dyker upp när hon förstår saker. Vi körde även slalom, helt ok gick det.
Sist ut var Harpan som fick köra rallylydnad. Han var duktig! Vi körde en bana som innehöll moment från både nybörjar- och fortsättningsklass. Bland annat snurr under gång. Den fick vi träna lite extra vid sidan om. Jag skulle önska att jag inte behövde göra så himla stora hjälper vid det momentet. Harry kan ju snurra jättebra, men tydligen inte vid sidan.
Nåja, snurren kommer i fortsättningsklass och innan vi är där så ska vi nog kunna snurra vid sidan. Trötta och nöjda är de efter träningen iaf, mina rara hundar.
Nu har jag två komma fem arbetsdagar kvar, sen är det jullov! Sweet!
Bekvämt ska det vara, dock saknas filten på denna bild…
Den här hemsidan handlar främst om min härliga pinscher Harry och min underbara kelpie Hilja! Vi hoppas att du vill följa vårt liv, som består av mycket tokigheter, träning och agilitytävlingar.
Jag har sagt åt husse att det ska bli lite extra gott i matskålen imorgonkväll!
