En dag på agilityjobbet, 5 disk och ett lopp med 15 fel. Kunde absolut ha gått bättre… Men det har varit en väldigt trevlig dag med massor av härligt folk!

Elektra först ut i en riktigt svår hopptrea. Vi klarar svårigheterna finfint, men jag tappar henne in i en tunnel. Agilityloppet börjar med att hon kryper under första hindret. Hon hade förflyttat sig, hunden som i princip aldrig tjuvstartar. Men det var roligt att springa med henne, speciellt hopploppet kändes fint!

Colt var duktig i hopploppet, men jag går först ner på knä (halkar) och sen kraschar jag in i ett hinder och lite senare diskar vi oss. I agilityloppet fick vi med oss hela 3 rivningar, han hade det tufft i värmen. Jag behöver definitivt skärpa till mig med hur jag handlar hans A-hinder. I två tävlingar har jag ”lyckats” få honom att stanna på toppen av A-hindret… På träning är jag duktig måste göra likadant på tävling!

Hilja gör två fantastiska lopp idag. Jag är oerhört nöjd med henne! Hon var galen, taggad till tänderna och snabb och rackarns bra! Men det var ju det där med slalom. Efter sista loppet var jag på vippen att börja gråta, men som tur var kom Biggan och sa precis rätt ord och gjorde mig glad.

Men det är jobbigt, riktigt jobbigt.

Vi har inga planerade tävlingar här framöver. Vi får se hur jag gör och vad som händer. Kanske vi tar ett uppehåll till och tränar vidare helt enkelt. Eller så anmäler jag till någon tävling. Just nu känns det som om en paus är det rätta. Det är roligt att tävla, men det är inte roligt om ni förstår vad jag menar.

Hejja var med idag. Hon är ett litet lyckopiller! Det är Hilja med! Jag är inte alls besviken på henne, utan på hela slalomsituationen. Vi har skitkul på banan och hon får värsta grymma belöningen efteråt och har varit galet nöjd med sig själv efter båda lopp. Så där att man ser att hon tycker att hon är grymt duktig! Lilla kelpieflickan!

Tillbaka till Hejja. Hon är så duktig vid plan. Lugn, kan titta på agility utan att hetsa upp sig. En perfekt liten tjej!

Vi träffade Hejjas syster Isa, de är oerhört lika varandra till utseendet. Lika sockersöta båda två!

 

Mitt favoritinlägg – det där jag sammanfattar vårt år och alla roliga saker vi haft för oss. Så kul! Detta året har ju varit extra speciellt eftersom jag tävlat agility SM för första gången. En helg jag sent kommer att glömma. Det har även varit ett år med massor av bra resultat på tävlingar och massor av underbara stunder tillsammans med mina raraste hundar.

Vi har ju även utökat vår flock med lilla Hejja, till min stor glädje och lycka! Harry och Hilja har varit friska och krya med undantag från början av året och kunnat tävla för fullt. Vi hoppas sannerligen att friskheten håller i sig över nästa år. Harry har fyllt 10 år och är lika pigg som en valp, tokiga hund! Hilja har gjort sin första riktiga säsong och gjort det riktigt bra.

Jag har tävlat Harry, Hilja, Cocos, Elektra och några lopp med Era. Sammanlagt har vi plockat ett gäng SM-pinnar, uppflyttningspinnar och gjort riktigt fina lopp emellanåt. Nu ska ni luta er tillbaka och följa med på en härliga resa, vårt 2013!

 

JANUARI

Som alltid så inleder vi året på fantastiska Åland. Nyår flöt på fint utan rädda hundar, helt magiskt! Harry, som legat inlagd på Strömsholm i slutet av december, visade inga spår på nackbesvär utan röjde på precis som vanligt. Hilja inledde dock året med att halta lite, typiskt. Så året inleddes med rehab för båda hundar.

Som tur var hundvaktade vi Cocos flera veckor så jag hade någon hund att träna lite agility med. Jag var på jobbresa till London under januari med, alltid lika kul att vara där. Börjar bli en tradition att vi åker på BETT-mässan varje år.

Hilja fyllde 4 år 11 januari och det firades förstås med tårta och partyhattar.

Harry fick efter rehab och viktuppgång testköra månadstävlingen som vi hade. Tjohoo sa Harry och rejsade på för allt han var värd på smallhöjd. Och inget krångel med nacken efteråt heller, skönt det.

 

FEBRUARI

När vi lämnat tillbaka Cocos till sin familj så fick vi hem Era istället. Härligt! Era och jag tränade lite agility och körde även månadstävlingen med bra resultat. Harry fick köra ett lopp på månadstävlingen, på mediumhöjd och gjorde det strålande! Cocos och jag inledde det officiella tävlingsåret med en klass 2 i Linköping. Småmissar i båda loppen, men härlig känsla.

Hilja fortsatte sin rehab och Per hjälpte mig och lasrade, klämde och fixade. Det gick framåt iaf. Ingen hälta, men bara koppelpromenader för att inte orsaka rusningar och på så vis slå upp skadan. Det började dock kännas lite bättre under februari, men trots det trubbades jag av och orkade inte bry mig om henne skada, jag tror jag förträngde den. Inte så att jag lät henne springa, utan att jag mer inte låtsades om den.

 

MARS

En av de bästa månaderna, den när man känner att våren är på ingång. Dessutom är det Harrys födelsedag och denna gång fyllde han hela 10 år! När blev han så gammal? Fast, han känns inte direkt gammal. Det spritter i benen och han hittar på hyss dagligen. Måtte han leva i många år till! Ett liv utan Harry, det är inget liv.

Månaden inleddes med sned nacke! Och vi som skulle tävla agility i Halmstad bara dagarna efter. Men nacken blev bra och agility tävlade vi. Det var ju liksom inte vilken tävling som helst, utan en lagtävling! Och vet ni, den gjorde att vi KVALADE TILL AGILITY SM!!! Förstår ni känslan när vi förstod att vi hade kvalat, vi bara skrek rakt ut!! Lyckligast! Så himla underbart!

Och inga problem med nacken heller. Och Hilja fortsatte att vara haltfri och fick börja springa lös igen.

På Harrys födelsedag var jag med Cocos i Askersund och jagade pinnar i klass 2. Och en pinne blev det trots att vi nollade två lopp. Men det var snabbare hundar som också nollade det loppet så vi blev utan. I det lopp vi var trea med pinne så var de fyra första hundarna inom samma sekund, tajt alltså.

Månaden avslutades med månadstävling där Hilja fick köra. Harry nollade sitt lopp, Hilja nollade också! Snyggt av en hund som inte kört agility på 7 månader! Elektra nollade och så gjorde även Cocos! 4 nollade lopp av 5, inte illa. Det femte loppet (med Cocos) så fick vi en fånig vägran på. Grymt bra känsla på denna månadstävling alltså!

 

APRIL

Påsken firades på Åland med de mest fantastiska ispromenaderna! Det kommer vi att leva länge på! Strålande solsken och knarrande isar, magiskt! Hilja fick springa lös hela tiden, och benet höll! Underbart!

Kumla bk ordnade en inoff till förmån för World Agility Open och där tävlade jag Harry, Hilja, Coocs och Elektra. Det var tunnelrejs, seniorklass och två vanliga banor. Alla hundar utom Cocos nollade tunnelrejset, dessutom vann Harry seniorklassen stort och Cocos vann agilityloppet. Elektra hade vunnit hopploppet om hon inte hade hoppat ett hinder från fel håll. Så en bra dag.

Sanna, Christian och pinscherKelly hälsade på oss och snälla Christian fotade massor av fina bilder på agilitybanan. Vi hann även med massor av prat och promenader. Klubben bjöd oss instruktörer på en peppkurs för Camilla Brundin som jag gick med Hilja och Cocos, de var riktigt duktiga.

Det blev även utomhuspremiär i Tranås i slutet av månaden. Jag tävlade med Era, tre disk och ett lopp med 15 fel blev det. Det är kul, men svårt att springa med Era! Jag njuter även om det blir fel, men det är ju roligare när det blir rätt förstås.

 

MAJ

Varje år åker vi till Sörön för att fota hundarna bland vitsippor, i år var inget undantag. Det är så himla vackert där, lätt vårt favoritställe. Våren var ovanligt sen detta år så det blev inget förrän i början av denna månad.

Hilja gjorde sin officiella tävlingsdebut på nytt, sen augusti 2012. Det var lite jobbiga känslor, jag upplevde Hilja som långsam och orolig, men det blev bättre dag 2. I mitten av maj så var jag instruktör på Pinscherlägret i Karlstad, en underbar helg med massor av roligheter!

Jag och Biggan var i Götene och tävlade med Hilja, Cocos och Basta. Det blev en pinne för Hilja i agility 1, hennes första! Cocos fick fem fel i båda lopp, vårt ”favoritresultat”… Sedan åkte jag och min klass på klassresa till Åland, en vecka som var alldeles finemang! Direkt efter att vi kom hem så var det agilitytävling i Söderköping med Hilja och Cocos. Hilja gjorde ett fint hopplopp, men rev tyvärr sista hindret. Cocos och jag hade en riktig skitdag.

 

JUNI

Den viktigaste, den största och den häftigaste månaden! Agility SM i Falkenberg och JAG skulle vara med, med Harry i bästa laget Gubbröra och med bästa Elektra individuellt. Så himla häftigt!

Men månaden började med SM-genrep i Karlstad. Hilja gjorde en disk i ett svårt hopplopp och en femma (slalom) i ett bra agilitylopp. Cocos och jag fortsatte med vårt oflyt, fast med grymma delar. SM-hundarna skötte sig prima! Småfel med Elektra (som jag inte tävlat med sen november) och en nolla och en fel tunnelingång med Harry.

Frövi dagen efter gick strålande! Vinst med Hilja i hopp 1!! Vinst, CERT och SM-pinne med Elektra i hopp 3!! Harry nollade agility 3 utom tävlan, han hade kommit 2a annars!!! Wohoo! Vilken dag! Riktig självförtroendeboost inför SM!

SM då! Hur kändes det? Helt magiskt! Att få stå på startlinjen med min finaste pinscherkille!! Underbar känsla. Läs mer här om vår SM-helg: klicka.

Harry nollade det första loppet som var agilityloppet och Elektra nollade hopploppet, bättre start kunde vi inte få! Harry fick med sig en rivning i hoppklassen och Elektra diskade sig snöpligt. Gubbröra slutade på en finfin åttonde plats! Jag var rackarns nöjd över min och mina hundars prestation!

Det blev lite semester på Åland och jag gick en rallylydnadskurs med Harry i slutet av månaden.

 

JULI

Semester även i juli, skönt och lugnt. Men i mitten åkte vi till Karlstad för att tävla i Värmlandsrallyt och springa några lopp. Närmare bestämt 17 stycken… Hilja hade en strålande helg med tre nollor av fyra, med pinnar i alla nollade lopp. Hon var riktigt fuktig! Cocos och jag lyckades äntligen nolla ett lopp, agility 2! Uppflytt till agilityklass 3 med andra ord! Annars var det som vanligt, oflyt! En rivning eller en matte som glömmer banan… Oförlåtligt! Jag grät faktiskt efter loppet där jag glömde banan…

Harry diskade sig i alla lopp, ett frivilligt. Den banan var för svår så jag gjorde en egen bana (som vi nollade). Han sprang som en liten tok och tyckte det var skitkul att bara springa rakt fram. Elektra hade också oflyt, två lopp med varsin rivning kostade oss två SM-pinnar. Värmlandsrallyt var den enda tävlingen jag körde i juli.

 

AUGUSTI

Hilja fick bli medlem i ett agilitylag – Vilgots änglar, vår premiär skulle bli i Frövi denna månad. En annan sak som hände var att jag skulle bli med border collie! Hussepappan hade otroligt nog gått med på tre hundar. Så en spänd förväntan på hur många, vilket kön, skulle det räcka till mig osv. Exit födde hela 7 valpar varav 6 var tikar! En av dem blev min Hejja!

Harry gjorde ett ultraljud på sitt hjärta. Han fick ju ett stort blåsljud konstaterat vid besiktningen på SM. Ultraljudet visade dock att Harrys hjärta var starkt och fint och att det inte var något att oroa sig för. Stor sten föll från mattes hjärta där och då!

Det var KM och DM på Kumla bk. På KMet gjorde Cocos och jag vårt livs bästa hopplopp, men vi diskade oss i agilityloppet. Harry nollade också hopploppet, men det blev disk rakt igenom i agilityn. Hilja diskade båda lopp. DM gick desto bättre!

Jag hade alla fyra hundar (Harry, Hilja, Elektra och Cocos) vidare till hopploppet då vi klarade av att ta oss igenom agilityloppet. Tyvärr hade alla 5 fel utom Cocos som hade 10. Men i hopploppet regerade vi! Elektra vann! Hilja var trea och Harry fyra, Cocos diskade sig. Så med hjälp av hopploppet så slutade Harry på en hedrande tredje plats, Elektra blev 4a och Hilja 5a i totala DM. Grymt bra! Speciellt kul att Harry fick vara bäst!

Jag tävlade agility i Frövi med hela ligan, både lag och individuellt. Det gick ok, båda lagen fick med sig varsin SM-pinne och det blev även SM-pinne till Cocos (första starten i trean!) och Elektra. Cocos hade även grymma lopp i hopp 2, men med en bom nere så nollar man inte. Hilja däremot, hon fixade en nolla och pinne i hoppklass 1.

Samma gäng hade jag med mig till Behrn Arena för en agilityuppvisning i pausen när Örebro Black Knights spelade. Harry tyckte det var störtkul och gasade som sjutton. Hilja tyckte också det var spännande och Elektra och Cocos var skvatt galna! Skitkul uppvisning. Stor arena, hög musik och stor publik!

I slutet av månaden tävlade Harry och jag rallylydnad på Kumla bk. Vi klarade av att få 70 poäng och fick en fin rosett. KnasHarpan skötte sig prima, förutom när han sprang tillbaka till åttans frestelser… Få se om vi kan knipa två kvalificerande resultat till.

 

SEPTEMBER

Första helgen spenderades på Öland, lagtävlingar och klass 1 för Hilja. Det gick inge vidare vare sig för Gubbröa eller Vilgots änglar, resultaten lös med sin frånvaro. Hilja smällde till med ett fint lopp i hoppklass 1 och tog en tredje placering och pinne. Bäst med helgen var att Hilja gjorde riktigt fina slalom!

Vi gjoprde ett försök till SM-pinnar i Örebro med lagen, men icke då. Harry jobbade superbra i värmen, men tog slut i lopp 4. Ingen disk idag, men bara en nolla. Hilja gjorde fina lopp hon med, ett nollat blev det. Det här med lag verkar inte riktigt fungera i år…

Jag hälsade på Hejja för första gången och fick innan månaden var slut veta vem som skulle bli min Hejja. Det blev min favorit, iDog! Hela familjen var ä’ven där en gång och pussade på de små raringarna. Hiljas kennel Bumerang hade kennelträff. Vi spårade, tränade uppletande och körde även lite agility. Så himla rolig helg!

 

OKTOBER

Vi tänkte att vi skulle göra ett nytt försök med lagen i Göteborg, men det ville sig inte. Inga SM-pinnar till något av lagen och Hilja som den senaste tiden gjort så himla fina slalom hade slalomfel i alla lopp utom 1… Ledsamt.

Desto roligare blev det dagarna efter när jag fick åka och hämta hem min Hejja! Vilken lycka!! Harry och Hilja tog emot henne med öppna famnar och de blev snabbt en tajt flock. De är för rara med varandra! Allt med Hejjas hemkomst gick smidigt och bra.

Vi körde årets sista månadstävling, det blev nollor med Harry, disk med Cocos och en vinst med Hilja trots fem fel i slalom. Elektra vann hela månadstävlingsomgången detta år.

Hejja skrämde slag på sin matte genom att mitt i allt börja skrika, som om hon hade jätteont! Det bajsades ut en skumgummibit, men det blev ändå ett veterinärbesök. Veterinär Sandra konstaterade dock att det var en frisk liten valp på bordet, som ska låta bli att äta saker i fortsättningen.

 

NOVEMBER

Seniorkoll för herr Harry. Alla värden såg fina ut och han är rent allmänt i mycket fin form för att snart vara 11 år. Det enda de anmärkte på var att han kanske skulle kunna gå upp lite i vikt. Inte Harry emot.

Cocos och jag tävlade i Fagersta, sista tävlingen för året och sista tävlingen innan Cocos går på mammaledigt. Och vilket avslut! Dubbelnolla, en vinst och en tredje placering, grymmaste hunden!!! Klass 3 på heltid för oss nu alltså!

Jag gjorde ett ärligt försök till att träna Hiljas slalom, men hur det går vet vi inte än. Vi kämpar på, än tänker jag inte ge upp. Annars blev det mest mys och härliga promenader och utflykter. I slutet på månaden så fick Hejja träffa får för första gången. Det var inte så värst spännande, men bajs är gott!

 

DECEMBER

En ganska lugn månad. Vi har inte gjort speciellt mycket alls. Lite småträning hemma i vardagsrummet och självklart promenader. Det har varit skönt med ett tävlingsuppehåll efter denna intensiva säsong. Nu åker vi snart till Åland för att fira jul. Där ska vi mysa, leka i snön (om det finns någon) och ha det härligt tillsammans. VI ses nästa år, om jag inte får för mig att blogga innan dess förstås.

Men nu, en riktigt, riktigt god jul och ett gott nytt år till er alla!

2013-3-julkort copyKlicka på bilden för att se den i större version.

Idag har vi tävlat DM, igår tävlade vi KM.

KM igår började riktigt bra! Nolla med Cocos (grymt lopp, ett av våra allra bästa) och Harry och en disk med Hilja i hopploppet. Cocos ledde inför agilityloppet och Harry låg på en fjärde plats. Men i agilityloppet tokade allt till sig och det blev disk med alla tre. Harry vimsade mest omkring och var söt, fick publiken att le och även jag skrattade.

Nya tag idag på DM. Jag körde Harry, Hilja, Cocos och Elektra.

Vi inledde lite svajigt i agilityloppet. Harry fick en femma på balansens nerfart, annars ett väldans fint lopp. Hilja fck en femma i slalomingången som var svår. Elektra gick ur slalom i sista porten, attans. Cocos fick tio fel, slalomingången samt att hon gick ur slalom. Men alla hundarna vidare till hopploppet iaf!

Och där skärpte jag till mig minsann! Cocos var först ut och tyvärr tog hon en tunnel för mycket, synd för hon gick så fint! Alla de andra hundarna nollade jag!!! Elektra vann, Hilja var trea och Harry var fyra!

Det gjorde att det sammanlagda resultatet för mina hundar blev:
Cocos tyvärr disk
Hilja 5a, 5 fel 81,29 s
Elektra 4a, 5 fel, 80,00 s
Harry 3a, 5 fel, 76,64 s

Wohoo, min pinscherprins! 3a på DM, inte fy skam! Och att placera sig som 3a, 4a och 5a är ju inte dåligt. Jag är givetvis galet nöjd, men tävlingsmänniskan i mig önskar ju förstås att de där fem felen i agilityloppet inte hade varit…

Finaste hundarna!

Himla bra dag, 8 lopp endast en endaste disk!

Sen är det ju himla kul att gammelgubben för en gångs skull får vara bäst av mina fyra stjärnor! Min pinscherprins!!!

Hilja gjorde ett fantastiskt bra jobb idag! Är så stolt över henne!!!

I helgen har jag hängt i Karlstad, närmare bestämt på Skutberget. Där har jag sprungit en massa lopp och det gick både bra och mindre bra. Veckan innan så var jag två dagar i Fagersta och tävlade med Cocos, det var mest stolpe ut tyvärr. Men så många fina delar.

Helgen i Karlstad var så mysig, men oj vad trötta ben och fötter jag hade i söndagskväll. 17 lopp sprang jag och sen ska man räkna med alla promenader också. Satt inte ner många minuter under helgen inte. Ibland undrar jag varför jag ens släpar med mig min stol på tävlingar, för den används knappt.

Jag får ju skylla mig själv som har så många hundar, men det var lite körigt att hinna med banvandringar och att köra lopp på tre olika banor. Att dessutom komma ihåg banorna och värma upp och varva ner hundar. Puuuh! Hiljas hopp 1 hann jag inte ens banvandra, men jag han se ungefär 10 hundar springa så jag lärde mig den rätt fort.

Denna underbara tunga alltså… 

Jag tänkte redogöra lite för varje hund och skriva ner mina tankar.

HILJA
Helt klart helgens stjärna! Fyra lopp och tre var nollade med pinne! Duktigaste lilla tjejen! Hon har hållt en ganska bra fart på banan, med undantag på slalom. Men hon har genomfört slalom helt korrekt i tre lopp och gjort finfina kontaktfält. Tänk att hon fixade att ta tre pinnar på en helg, det har jag aldrig lyckats med med någon av mina hundar förut!

Så himla duktig har hon varit, gör allt för sin matte och springer på bra. Jag tycker att klass 1 banorna har varit himlans bra, perfekta Hiljabanor. Det var bara agility 1 på söndag som jag inte tyckte passade Hilja, den diskade vi då hon inte gjorde klart slalom och jag valde att springa vidare.

Hon har nu tre pinnar i hopp och två i agility. Jag kommer dock inte att flytta upp henne på länge än. Hon har inte den fart och det självförtroende som krävs för tvåan. Och hon har definitivt inte ett slalom som är bra nog. Jag kommer istället att stanna kvar i ettan länge till, vi lär plocka massor av pinnar för hon är en säker hund. Folk får tycka vad de vill, men vi blir i ettan.

Jag har sagt att jag flyttar upp henne när vi har sex vinster i klass 1, tre i hopp och tre i agility. 

COCOS
Hunden som jag hoppas så mycket på, hunden som är så himla rolig att springa med, hunden som är så duktig, hunden som har lite stolpe ut…

Vi inledde lördagen med en grymt bra hopplopp, så himla bra! Om det inte hade varit så att jag glömde banan… Jag skickar in henne i fel tunnelingång efter slalom. Jag grät när jag gick i mål, jag kände mig så uppgiven, ledsen, förtvivlad och arg på mig själv. Hur svårt ska det va?? Det är jobbigt att hela tiden vara så nära, men alltid hamna fel någonstans. Jag lägger dessutom en större press på mig eftersom det inte är min egen hund. Jag vill visa Inger att vi kan! Så ja, jag bröt ihop lite där efter Cocos hopplopp.

Nya tag i agilityloppet och där var vi en rivning från en pinne. Ni vet, så där nära, men ändå så långt borta… Söndagens hopplopp var kaos i starten, vi diskade oss typ direkt… Men slutet satte vi fint. Så var det då agilityloppet kvar. Jag ville så mycket och vi fixade det!!! En skakig nolla, en nolla, en nolla!!! Äntligen! Nu är vi uppflyttade till klass 3! Häftigt!

Bara hoppklassen kvar då… 

Finaste Harryboy, foto: Emma Löfstedt.

HARRY
Harry, min allra raraste Harry. Han diskade sig i alla lopp, ett var en frivillig disk. Det blev liksom en tunnel för mycket i alla de andra tre loppen. Annars fint, så typiskt liksom. Hopploppet på söndagen var väldigt trixigt och svängigt så jag bestämde mig för att göra en egen bana så vi bara kunde ösa på och ha superkul! Så egentligen kan man säga att han nollade det loppet, för han sprang kalasfint! Trist nog finns inte det på film.

Han känns fräsch och pigg, trots värmen och långa tävlingsdagar så orkar han ändå. Känns inte ett endaste dugg gammal. Ni ska veta hur mycket jag njuter av varje lopp med min pinscherprins, vi har så roligt ihop! Ständigt låter Åsas ord i mitt huvud: Kör varje lopp som att det vore det sista. Njut medan tid är.

Jag njuter av min Harry, både han och jag är lika glada i mål trots alla dessa diskar. Men man kan inte vara annat än lycklig över att springa med honom. Folk som står utanför banan kan ibland påtala för mig hur himla glad han ser ut, sånt värmer i hjärtat. För jag tror faktiskt att Harry är genuint glad där ute på banan. Att springa agility med sin matte – det är bland det bästa Harry vet!

ELEKTRA
Vi gjorde många bra lopp, men hade lite stolpe ut, vi var två femfelslopp ifrån två SM-pinnar. Men så är det i agility, tufft ibland. Det är väldans kul att springa med Elektra, det känns så enkelt på något vis. Jag vet var jag har henne och vet att bara jag gör rätt så nollar vi. Bevisligen gjorde jag en del fel i helgen.

Vi fick två diskade lopp, ett där hon gick så tajt runt ett hinder att hon hoppade över den sneda infångaren. Det andra diskade loppet fick vi när jag klantade mig att skicka henne på ovansidan av ett hinder. Två lopp hade vi med fem fel, ett med rivning och ett där jag inte riktigt vet vad för fel vi fick. Du ser just det loppet på filmen.

ERA
Fick äran att springa ett lopp med underbaraste Era, tyvärr blev det en disk, men roligt var det! Film på Eras lopp här: klick. Det är från Facebook.

Det tar på krafterna att hålla koncentrationen uppe hela helgen, så jag var glad att mitt Värmlandsrally bara varade två dagar. Många andra har nu kört fyra dagar i sträck. Nu dröjer det nog till mitten på augusti innan jag ska tävla igen, om man inte får för sig att åka på någon tävling innan Frövi förstås. Frövi blir också en mastodonthelg, tre dagar i rad! Lag på fredag och sen klass 1-3 lördag och söndag. Oj, vad skoj!!

Det är ju så himla härligt att vara på agilitytävlingar!

Duktigaste kelpietjejerna!


Harry flyger över muren, foto: Karin Svedjebro

Woooaaaaw! Vi har gjort det, genomfört vårt allra första agility SM! Jag har både hunnit gråta av oro och glädje, varit strålande överlycklig och stolt samt förtvivlad och tom. Hela helgen har varit helt magisk från första stund till sista, med undantag av någon timme där hela min värld rasade samman…

Låt oss ta det från början. Detta inlägg lär bli långt, men jag skriver det minst lika mycket för min egen skull som för er kära läsare. Det här är en helg jag aldrig vill glömma, aldrig någonsin!

 

TORSDAG

Jag och alla hundarna (Harry, Hilja och Elektra) åkte ner mot Falkenberg vid 14-tiden. Resan gick bra och väl framme letade vi reda på vår fina stuga och tog en promenad för att utforska omgivningarna. Vi gick ner på stranden, Olofsbo havsbad, och promenerade längs med hela strandkanten. Underbart, men kanske lite väl blåsigt.


Mysigt i stugan, det var väldigt fräscht och snyggt!


Det var blåsigt på stranden, Harry fick också ståndöron.

På kvällen anslöt övriga lagmedlemmar. Det var tre förväntansfulla Gubbröratjejer som gick och lade sig den kvällen…

 

FREDAG

Den stora dagen var äntligen här. Vi vaknade av en väldans pigg Harry, han visste precis att något spännande var på gång. 8.00 fick man resa tälten så vi var på plats på tävlingsarenan kvart i och var så redo! Efter att vi rest tältet så gick vi mot veterinärbesiktningen…

Jag hade ju med mig alla tre hundarna, men Hilja behövde ju inte undersökas. Harry var först ut och jag berättade för veterinären att Harry fick ett litet blåsljud konstaterat vid en undersökning i december på Strömsholm. Veterinären bara nickade och fortsatte att lyssna på hjärtat. Hon lyssnade och lyssnade och började se lite bekymrad ut.

Sen säger hon att han inte har ett litet, utan ett jättestort blåsljud på sitt hjärta. Det kom som en chock!

Jag blev alldeles gråtfärdig, inte av oro för att inte få starta utan av oro för min prins, min finaste hund! Hon bad mig springa i full fart med Harry, han skulle få upp lite tempo och sen skulle hon lyssna på hjärtat igen. Så vi sprang, Harry studsade runt hur glad som helst medna hans matte sprang där med tårar i ögonen.

Hon ville lyssna på hjärtat igen och förklarade att hans hjärta hade slagit oregelbundet första omgången. Det kan det göra på vältränade hundar, men den oregelbundenheten ska försvinna när de får upp lite flås. Efter att vi sprungit fram och tillbaka så hade all oregelbundenhet försvunnit, bra det iaf.

Jag var nog rätt chockad och minns inte exakt vad veterinären sa. Hon tyckte att jag skulle tävla och fortsätta att träna och tävla som vanligt, men om han skulle bli trött skulle jag förstås bryta. Att tävla på SM var inga problem, men hon tyckte jag skulle kolla upp honom när jag kom hem med ett ultraljud.

Sedan undersöktes Elektra, hon gick igenom utan några problem, och jag stod där med huvudet fullt av hemska tankar…

På andra sidan väntade Ida och Per och när jag skulle berätta för dem så bröt jag ju förstås ihop. Jag var väldigt ledsen ett tag, men med lite peppande och tröstande ord från många så kändes allt mycket, mycket bättre. Inget fick förstöra vår helg, vi skulle ju få göra det vi längtat efter så länge. Jag försökte verkligen pressa bort de ledsna tankarna och glädjas åt allt roligt vi hade framför oss.

Vi åkte tillbaka till stugan och vilade några timmar innan det var dags att ge sig tillbaka till arenan för invigning och banvandring för oss! Vår allra första banvandring på ett SM! Vi passade även på att ta lite lagbilder, jag älskar denna bild. Vi ser så glada och stolta ut!

Vi var garanterat det gladaste laget, med de fränaste brallorna, med de mest stylade hundarna och de allra finaste och mest kärleksfullt  handsydda halsband och sele. Att sedan få knyta fast nummerlappen upp på allt, det var en helhäftig känsla! Tänk att vi fixade att kvala till SM med våra gubbar och vår röra – magiskt! Tänk så många som försöker som inte lyckas…

Så småningom var det äntligen dags för banvandring, vi har startnummer 7 med laget. Under banvandringarna så blåste det ner hinder åt höger och vänster, gungan fick bytas ut mot ett extra A-hinder.

Så laddad som jag var! Nervös, ja självklart, men mest laddad! Era fick tyvärr en disk, i övrigt ett grymt lopp som vanligt! Sedan var det min och Harrys tur! När jag ställde mig vid starten så blev jag nästan lipfärdig, dels så tänkte jag på blåsljudet och bara känslan av att få stå där med min finaste pinscherprins var rörande!

Sen taggade jag igång och så körde vi! Det gick så himla bra! Nolla!!!

Min finaste SM pinscher, vilken kille alltså!

Harry var sååå duktig och tog alla kontaktfält och byten så fint så! Han hoppade smidigt och elegant och kändes så glad. Jag tror han njöt lika mycket som jag själv gjorde. Jag kan inte vara mer nöjd med vår SM debut!! Wohoo!!

Ida fick tyvärr lite strul kring muren, men lyckades rädda situationen! Josefin och Azlan går in och sätter en snygg nolla! Yaaaay! Vi är med till morgondagens final! Så underbart! Efter att vi sprungit så kikade vi på medium och lite på small innan det var dags att bege sig hemåt och förbereda lite käk och mys i stugan.

Gick och lade oss väldigt nöjda och riktigt taggade inför morgondagen! Elektra skulle köra sitt första lopp och Gubbröra skulle köra final!

 

LÖRDAG

Dagen startade redan 07.00 med banvandring för Elektra i hoppklass. Banan kändes bra, jag visste att vi skulle klara det bara jag höll ihop! Jag var konstigt nog knappt nervös, bara väldigt taggad! Det kändes så naturligt att ställa sig där på startlinjen med finaste Elektra! Wohoo!

Vi gör ett väldigt fint lopp, nolla!!!

Åååh, vilken härlig känsla det var!

Vi hamnade på en fin 23:e plats inför morgondagens final. Dagen kunde ju inte ha börjat bättre! Jag var så glad när jag gick i mål! Stolt över mig själv, lycklig över att ha fått chansen att springa ett SM med Elektra och nöjd över att jag vill, vågade och kunde! Woaw, vilken ultrahärlig känsla!

Filmen på Elektra ser ni lite längre ner.

Sedan var det bara att gå omkring och njuta i väntan på Gubbröras final! Jag var cool, nervös, laddad, taggad, galet nervös, läskigt laddad och så vidare. När det närmade sig banvandring så rusade alla känslor omkring i kroppen!

Visst, det är som vilken agilitytävling som helst. Vi har gjort detta så många gånger. Men ändå, det är en magisk känsla att vara på ett SM. Det är det här man har laddat och väntat på ett helt år! Så nej, det är inte vilken tävling som helst, det är SM! Alla är där, alla känner spänningen i luften, alla är glada och hejjar. Jag tror man måste uppleva det innan man verkligen kan förstå det, det är sannerligen beroendeframkallande!!

På banvandringen kändes allt bra, vi hade allt att vinna! Banan var inte svår, men den hade sina knepigare ställen. Och med lite nerver på det kan allt hända.

Era går in och gör ett snabbt lopp, men tyvärr trillar tre bommar så 15 fel. Dags för Harry och jag. Jag känner mig lugn, jag vet att vi fixar det här! Så vi går in och bara kör! Tyvärr trillar en bom för oss så 5 fel, men jag är vansinnigt nöjd med vårt lopp!!! Bästa pinscherprinsen! Jag är sååå glad när vi går i mål!

Idag går in och sätter en säker nolla, bästa Kezo! Tyvärr med yttepyttelite i tidsfel. Sedan var det Azlans tur, vi har redan tagit tre hundar i mål så allt var lugnt. Men det är ju en chans att förbättra felen. Tyvärr blir det en snöplig disk för Azlan. Men ändå, vi hade fixat vårt mål!!! Hejja oss!!! Bästaste bästa Gubbröra!!

Tyvärr, tyvärr strulade filmkameran så inget av våra lopp finns på film. Jag hoppas stenhårt att de som filmade live har sparat sina filmer och att man kan komma åt dem på något sätt. Jag har mailat några personer, så snälla håll tummarna! Jag vill så gärna ha hela Harrys SM debut på film!

Sist och slutligen slutade vi på en hedrande 8e plats av 24 lag!

Inte illa av oss tycker jag! Jag är stolt och glad över att tillhöra det gladaste och snyggaste laget! Och jag hoppas innerligt att alla vi kan köra SM även nästa år! Oooh, vad jag gillar Gubbröra!

Om jag sak sammanfatta Harrys och min insats så kan den inte bli annat än med beröm godkänt! Vi hade inte kunnat göra det bättre!! Två snygga lopp, det första nollat och det andra med en retlig rivning. Fattar ni hur nära vi var att dubbelnolla vårt första SM!?! Bästaste pinscherprinsen, du är min stolthet och glädje!

Efter vår final så gick vi av hundarna, spanade in den rafflande medaljstriden och sedan åkte vi hem för att ta en härlig strandpromenad samt käka lyxmiddag! Karin hade fixat tjälknöl på älg, åååh så gott det var!

Glada och stolta för vår åttonde placering!


Bus vid badet, knasiga hundar! Foto: Ida Cronebäck


Azlan och Hilja hade skoj! Foto: Ida Cronebäck


Kezo och Hilja. Foto: Ida Cronebäck

 

SÖNDAG

Sista dagen på detta underbara SM. Elektra och jag skulle springa finalen i agilityklass. Så spännande! Innan vi skulle köra så var det small och medium som gjorde upp om medaljerna. Det var sååå peppande att sitta på läktaren, man blir nästan lite grinfärdig. Både för de som lyckas bra, men även för de som missade. Mina favoriter föll tyvärr, men jag hoppas att jag kan se dem vinna nästa år!

Elektra och jag hade startnummer 62 denna dag och det kändes som ett bra nummer. Jag hann se några hundar i början, gå en promenad, tagga igång och ladda på som sjutton. Jag vara bara laddad när jag stod på startlinjen, inte alls nervös denna gång heller.

Det höll på att bli riktigt bra, men jag tappar henne efter A-hindret och hon drar över fel hinder. Aaaaah, tävlingsmänniskan i mig är sååå missnöjd för hade vi nollat hade det räckt långt! Men jag är väldigt nöjd med Elektras och min insats. Hon har känts så fin, så fin och har varit enkel och behaglig att köra.

Åh, vad jag grämer mig att jag inte höll i lite bättre…

Men åh vad stolt jag är över vår debut! Skitbra kört! Elektra är grym!! Hon är i så himla fin form just nu och går som tåget. Bara att tuta och köra känns det som. Det är så roligt att springa med henne, man känner sig liksom så duktig när man springer med Elektra! Nu längtar jag redan efter nästa tävling…

Att ha fått möjligheten att delta på ett agility SM har varit enastående. Allt runt i kring är så häftigt, jag har varit med som publik förut, men aldrig tävlande. Nu när jag väl fått chansen att tävla vill jag aldrig bara vara publik igen.

Jag kommer att tänka att varje lopp jag kör ska ta mig ett steg närmare SM upplevelsen. Jag ska höja min lägsta nivå och aldrig slarva bort ett lopp igen! Drömmen om SM!

Har jagat rätt på många bilder på mina hundar från SM, visar några här och fler kommer under veckan tror jag. Annars dröjer det lite till, men alla ska upp på hemsidan! Det är underbart att ha fotografer som fotar! Jag är väldigt glad att vi fastnade på bild!

 

Sist vill jag rikta ett enormt TACK till alla er därute! Ni är helt fantastiska med era rara ord, underbara stöttning och peppning, tröstande ord, kramar, glädje och värme! Jag önskar jag kunde ge varenda en av en en stor varm kram, för ni betyder mer än mest! Det här hade inte varit lika roligt utan er! Från djupet av mitt hjärta – tack finaste ni, för allt ni delar med mig! 

Det kan svänga fort i agilityns värld. I torsdags var det en sådär dag, igår var dagen helt grym!!

Igår var vi i Frövi, jag hade med mig alla utom Cocos då hon var iväg på annat. Harry skulle bara springa hopp 3 och Elektra och Hilja två lopp var. Det började med klass 3, hopp var först ut. Harrys lopp gick inte bra alls. Jag handlade dåååligt…

Elektras lopp däremot, det hade inte kunnat gå bättre! Vi startade sist, jag var så taggad och körde på! Vi nollade! När jag sitter där och klappar om Elektra så hör jag speakern säga att det var vinnaren vi just såg! Wooooaaaw!! VI VANN!!! Så himla kul!!!

Vinsten betydde en SM-pinne förstås, men även Elektras andra hoppcert. Bara ett kvar nu…

Elektras agilitylopp gick bra det med, förutom att hon rev hinder nummer ett. Lite trist, det var bara en enda nolla i klassen. Men men, man får helt klart tänka på dessa lopp som en väldans bra SMuppladdning! Mindre än en vecka kvar! Wiiie!

Eftersom Harrys hopplopp gick så dåligt så frågade jag lite snällt ifall jag kunde få köra Harry som efteråkare (alltså utom tävlan) och det fick jag. Tror ni inte att pinscherpojken går in och nollar loppet!! Det första agilitylopp vi nollar i trean! Han hade kommit tvåa!! Tvåa!! I en klass 3… Jag grämer mig lite att jag inte anmälde så här i efterhand kan jag ju säga.

Men, i min värld så nollade vi och tog Harrys allra första individuella SM-pinne. Även om det inte är på riktigt så är det på riktigt ändå.

Jag gillar dessa små tävlingar. För det är då jag har en chans! Att konkurrera mot alla snabba border colliesar med tillhörande grymma förare är kul, men då kan jag aldrig vinna. Aldrig. Därför gillar jag att även en sån som jag, som har väldans duktiga men kanske inte lika snabba hundar, kan ha en chans att få vara bäst någon gång.

För idag fick jag och Elektra vara bäst, i klass 3! Hejja oss!

Men vet ni, inte nog med att Elektra gör två fina lopp och att Harry nollar sitt livs första agilityklass, även Hilja visade var skåpet skulle stå!

Hon vinner hoppklass 1!!!!

Hon vinner, det trodde jag inte. Men det hände och jag är för jäkla glad! Jag vet att Hilja kommer att vinna fler klass 1 lopp, det har jag lovat mig själv. Min lilla, sötaste kelpietjejja – att hon kan vinna largeklassen är ju himla häftigt!

Agilityloppet gick himla bra det med, hade varit en nolla om inte jag hade varit för slarvig innan slalom. Ni ser det på filmen. I agilityklassen gör hon en rackarns fin gunga! Heja Hilja!

Helt klart en väldans bra dag på agilityjobbet igår. Jag känner mig stärkt inför SM!! Snart dags! 

Nu kommer det lite film.

HARRY:

ELEKTRA:

HILJA:

Igår Karlstad och imorgon Frövi. Vi genrepar inför SM!

Det gick ok igår i Karlstad. Bäst gick det med de mest rutinerade hundarna – Harry och Elektra. Den hund jag hoppas mest på (Cocos) krånglar det alltid med… Hilja skötte sig bra! Vi tar det i den ordning vi sprang.

HILJA
Först ut var en väldigt icke-Hilja-anpassad-hoppbana. Svängar hela tiden och en del svåra saker som salomingången och starten som började med en skarp sväng. Hilja gör sitt jobb fint, jag står alldeles för nära tunneln innan slalom och blir alltför nonchalant i slutet. Dålig handler! Det känns som om hon tappar fart när det svänger så mycket, jag får jobba på henne massor. Dock gör hon ett jättefint slalom i denna klass! Agilityloppet var däremot en perfekt Hiljabana! Raka fina linjer och en bana där man kunde springa. Bortsett från att jag är felplacerad vid slalom så gör vi banan fint.

COCOS
Jag vill så mycket och vi är sååå nära, men det vill sig inte… Skriver inte mer än så och att hopploppet var för jäkla bra!

ELEKTRA
Jag har inte tävlat med Elektra sen november i Rättvik. Inte den bästa uppladdningen kanske, men vad gör det när man har en så duktig hund som Elektra att springa med. En neslig vägran på hinder två i hopploppet och en lika neslig slalomingång, den borde hon ha tagit tycker jag. Ett rivet sista hinder fick vi med också i agilityklassen. Men det kändes bra, vi är på gång!

HARRY
Vi har inte tävlat sen mars, om man inte räknar med Kumlas inoff i april. Harry inledde dagen kalas med en stabil nolla i hoppklassen! Duktig prins! Agilityklassen gick han också fint i, men jag var väldans osäker på banan så jag startade som nummer ett och vi hade först banvandrat agilityklassen, sen hoppklassen, kört hoppklassen och inte hunnit se ett enda ekipage innan det var dags att köra agilityklassen… Gick dock bra, till gungan. Man skulle inte in i tunneln, men det tyckte visst Harry…

 

Nu taggar vi om för Frövi imorgon!! Alla är med, förutom Cocos.

Igår ordnade vi i Kumla bk en inofficiell agilitytävling till förmån för Sveriges deltagande i World Agility Open, WAO. Vi har nämligen en klubbmedlem som ska tävla där – Tina med Jax. Jag ställde upp med fyra hundar. Harry i tunnerejs och seniorklass, Hilja i tunnelrejs och som efteråkare (utom tävlan) i seniorklass och Cocos och Elektra i tunnelrejs, hoppklass och agilityklass.

Det var helgens motionspass det. ;) Speciellt tunnelrejset där jag sprang fyra lopp av 22, inte mycket vila emellan där inte. Konstigt nog är det oftast det första loppet som känns tyngst i benen, sen är det bara att springa och springa.

Harry gick superbra idag! Han nollade tunnelrejset och hamnade på en niondeplats tror jag. Han hade flera hundar bakom sig så gammelgubben var rätt snabb. I seniorklassen så sprang han också riktigt fint och det slutade med en vinst! Visst, det vara bara tre andra hundar med, men det kändes ändå väldigt, väldigt roligt att få vinna ett lopp med Harry. Det händer ju liksom inte alltför ofta med honom.  Jag var superglad! Min finaste pinscherprins!

Tänk om fler klubbar kunde slänga in en seniorklass någon gång nu och då! Det vore så skoj! Det är en seniortävling 9 maj i Flen, men då är ju jag på pinscherlägret. Annars hade jag definitivt åkt dit! Harry trivs bättre med att hoppa 45 cm höga hinder än 60-65 cm.

Hilja har inte tävlat sen 19 augusti 2012. Igår var lite av en nypremiär för oss. Som jag längtat efter denna dag! Vi har ju inte kunnat tränat speciellt mycket, kanske fem pass (om ens det) innan denna tävling, men Hilja har en ganska bra grund även om vi har mycket kvar att jobba på förstås.

När hon kom in i ridhuset blev hon skvatt galen, hon kastade sig i kopplet, skällde och levde rövare! Hon var sååå glad! Det syntes på hela henne att hon visste vad vi skulle göra. Det kändes gött i mattehjärtat att se henne så lycklig. Hon gjorde ett jättebra tunnelrejs, men jag var lite slapp vid en tunnelingång och det resulterade i en vägran. Innan felet var hon helt gasad och sprang så ridhussanden yrde, men hon blev lite tveksam när det blev fel.

Hon körde också som efteråkare i seniorklassen. Jag vill inte köra henne på full höjd än så därför valde jag detta alternativ. Banan i seniorklassen passade henne betydligt bättre än hoppklassen som var svårare. Det blev fel i slalom och sen lite knas efteråt och även här ser man hur hon går ner sig lite när det blir fel. Hon är känslig och vill verkligen göra rätt.

Men en helt klart godkänd debut av oss måste jag säga. Nu ska vi träna slalom och förhoppningsvis göra henne supersäker och snabb även där. Just ja, ingen tendens till stelhet eller hälta på henne efter gårdagens tävling. Hurra!

Cocos tunnelrejs klantade jag bort. Så synd! Jag vet ju att hon är väldigt känslig och hade jag bara stått kvar en tiondels sekund till så hade hon tagit rätt tunnel. Jag undrar vad Cocos tänkte när vi sprang tunnel på tunnel på tunnel. Hon undrade nog om jag var riktigt klok…

Hopploppet gick riktigt bra förutom när jag fegade till på ett ställe där man verkligen inte kunde göra det. Orsaken till min feghet var att  två ekipage före mig hade krockat in i varandra efter den platta tunneln (det var en stor risk för att man gjorde det om man låg jämsides eller lite efter sin hund) så jag valde att bromsa in och då blev det massa knas. En vägran klarade vi oss med, men det hade lika gärna kunnat vara två eller tre.

Agilityloppet däremot! Då var jag revanschsugen! Vi går in och gör ett supertajt och snyggt lopp som räckte hela vägen till vinst!! Cocos allra största styrka som agilityhund är hennes snäva svängar, hon är verkligen tajt på hindrena. Så duktig, min finaste Cocosråtta! Jag hade verkligen velat haft det loppet på film!

Elektra gick som en svart rem på tunnelbanan. Jag höll på att glömma banan en kort sväng, men vi nollade! Femma slutade vi. Hopploppet var riktigt fint, men tyvärr var jag ett halvt steg fel och lyckades inte få henne runt ett hinder så det blev en disk. Domaren hade missat detta så vi låg etta en lång stund. Men jag sade till att jag var diskad, det kändes liksom mest rätt. Känns skönt att veta att vi hade vunnit om jag bara hade varit lite bättre vid ett hinder. Superbra lopp som jag gärna hade haft på film!

Agilityloppet kändes verkligen som en Elektrabana, men vi lyckades få 15 fel, ett rivet hinder och två missade slalomingångar. Elektra som brukar vara stensäker på slalom, vet inte vad som hände. Synd, för det hade varit kul att matcha mamma-barn och se vem som gick snabbast!

Riktigt rolig dag! Tänk att det är så kul att umgås med sina rara klubbkamrater och dessutom få springa agility med mina finaste agilityhundar!

Gladast av alla var nog Agust som vann första priset i lotteriet och dessutom
fick en hel hink med marshmallows eftersom Cocos vann det.

Idag har vi haft månadstävling på klubben, agilityklass. Jag sprang sammanlagt fem lopp och var såååå nära att nolla alla fem! Grym känsla!

Harry fick springa det svåra loppet, men på mediumhöjd. Han gick som en klocka, så himla duktig han är min pinscherkille! En snygg nolla! Han fixade en riktigt svår slalomingång. Så där så att man bara ryser. Visserligen krokar jag in honom, men ändå, han måste tänka och bromsa och jobba hårt för att fixa de. Eftersom jag lärt mig (och honom) att kroka in i slalom kan vi göra de mest svåra ingångarna plättlätt.

Hilja fick köra det lätta loppet på smallhöjd och som hon körde! Nolla!! Hon fixade slalom, hon fixade gungan riktigt bra och hon fixade även balansens kontaktfält! Inte illa av en hund som inte tränat på över 7 månader! Jag är imponerad och längtar som sjutton efter våren så att vi kan fixa till snabbheten i slalom. Duktig flicka! Ni kan tro att hon var glad, tror hon saknat detta lika mycket som jag.

Elektra körde jag i det lätta loppet, nolla! Duktig svart! Hon är sååå skojig och tokig. Det känns så enkelt att köra Elektra, man vet nästan precis var man har henne. Finaste tjejen!

Cocos var den enda som jag sprang båda loppen med. Jag vet inte vad, men hon har börjat bli så stabil och duktig. Det är väldigt sällan som vi får de här diskarna där allt bara blir knas. Nu känns hon mer och mer säker och börjar nästan bli enkel att köra hon med. Så kul! Vi fick en fånig vägran på näst sista hindret i svåra loppet, så klantigt av mig! I lätta klassen nollade vi.

Så sammanlagt en jäkla bra dag!

Efter tävlingen körde vi tillbaka hindrena till klubben, vår appellplan är fortfarande snötäckt… Så vi hoppas på varma dagar så att snön smälter fort! För nu är träningssuget stort!

I vanlig ordning ska året sammanfattas! Det är alltid lika kul att se vad vi har gjort. Föregående år har jag redovisat precis alla tävlingar och resultat, det kommer jag inte att göra i år. Det är tråkigt att läsa och tar lång tid att skriva. Så vi väljer ut alla bra bitar och plussar på med lite roliga och tyvärr även tråkiga händelser.

Jag tycker att det har varit ett roligt och resultatmässigt helt ok år. Det jobbigaste är ju att Harry haft problem med sin nacke och att Hilja skadade sig och fortfarande inte är bra. Vi får hoppas att 2013 är ett friskare år för Hilja och att Harry får fortsätta vara lika pigg och glad som han egentligen är! Han fyller ju tvåsiffrigt i mars, hujedamig!

Men nu – vårt år 2012!

Jag har tävlat Harry, Hilja, Cocos, Elektra, Pippi och några enstaka lopp med Hiljas bröder Colt och Vicke. Mest agility, men Harry har fått pröva på lite rallylydnad samt tävlat med sitt fina lag Gubbröra med sikte mot SM 2013. Sammanlagt har hundarna och jag plockat två uppflyttningspinnar och 7 SM-pinnar (både lag och individuellt) plus en ny titel RLD-N till Harry.

Njut av en liten bildkavalkad från året som gått, de ger en rättvis bild av vad vi sysslat med under året. Jag sätter även ut vissa filmer, så ni får skratta och även gråta lite.

 

JANUARI

Januari var väl som januari är mest, ganska händelselös. Promenader och träning, vi lärde in en hel del nya trix. Alltid lika kul att trixa med Harry, han älskar det. Hilja är inte lika intensiv och bjuder inte på lika många beteenden. Jag gjorde en väldigt trevlig grej – reste till London med jobbet för att gå på BETT mässan. Riktigt härligt och skojigt! Hilja fyllde 3 år 11 januari och tränades för att bli klar för en agilitystart. Inte en endaste agilitytävling var vi på under januari.

 

 

FEBRUARI

Inget tävlande denna månad heller. Däremot gjorde Harry och jag en lite häftig grej! Vi var med i en föreställning och visade lite trix på en show som hette ”Made in länet”. Det var jätteroligt och Harry var grymt duktig, finaste killen. Men det som jag minns mest från februari var ändå den film som jag och några andra pinscherälskare gjorde. Den blev väldigt uppmärksammad, både positivt och negativt. Jag skulle kunna skriva massor om just detta ämne, men jag väljer att via filmen en gång till istället.

 

 

MARS

Ännu en månad där vi inte tävlade. Knasigt vad man kan sakna agilitytävlandet alltså. Harry fyllde 9 år 17 mars! Tyvärr firade han sin födelsedag med nackont. Typiskt, just mars var en månad där nacken krånglade en hel del. Men lika fort som han blir dålig, lika fort försvinner det.

 

 

APRIL

Äntligen dags för tävling, på hemmaklubben dessutom. Klass 3 i ridhuset i Askersund jag tävlade med gamlingarna Pippi och Harry. Det gick bra, en nolla och en femfelare med Pippi och en galen disk och en neslig rivning med Harry. Elektra fick bebisar denna månad, ljuvliga små valpar! Harry fick återigen knas med nacken, men det gick över fort.

Harry blev undersökt av en duktig veterinär som heter Laxmi B Melwani som Klickerklok hade tagit hem till sig. Det var jätteintressant och jag fick värdefulla tips om hans nacke. Hilja debuterade på månadstävlingen, äntligen! Harry började träna rallylydnad för att göra sig redo för en ny karriär.

 

 

MAJ

Det var nu det var dags, dags för Hiljas debut i officiella tävlingssammanhang. Men innan det så gick Hilja, Coocs och jag en kurs för Jenny Damm! Jenny är magisk, hon vet precis hur hon ska göra för att få ut det mesta av alla ekipage, hon fick till och med mer fart på Hilja! Men debuten då, hur gick den? Strålande, bortsett från att vi ju inte kan slalom. Hon sprang på fint, eller vi båda två sprang på fint!

Mer agility blev det under maj. I Linköping tävlade Cocos och Hilja, inga nollade lopp men fina lopp var det ändå. Dagen efter gjorde Harrys lag Gubbröra sin första start och som vi gjorde det! Vinst och SM-pinne i hoppklassen! Hurra! Hilja tävlade även i Flen, vi körde bara hoppklasser eftersom vi inte hade några kontaktfältshinder klara.

Det var klass 3 tävlingar på Kumla bk, jag var med med Pippi och Harry. Pippi tog en SM-pinne i agilityklassen på lördagen, men eftersom hon inte kändes helt fräsch så startade vi inte på söndagen. Det här blev Pippis och min sista agilitytävling, nu är hon en pigg och glad pensionär! Harry gjorde finfina lopp, bland annat en nolla i hoppklassen.

Jag tävlade Cocos och Anni på Kumlas hösttävling, 8 disk av 8 möjliga – inte bra! En annan sak som inte var bra var ju Hilja och en remiss till Strömsholm skickades iväg.

 

 

JUNI

Harry gjorde ett jättefint hopplopp på lagtävling i Bro Håbo som inte gick någge vidare för laget dock. Däremot gick det mycket bättre på Kumla bks RallylydnadsKM där Harry slog till med en andra placering med 92 poäng! Fina och duktiga hunden! Jag fick ha Era hos mig några dagar och fick även tävla honom i Frövi där jag också tävlade Harry, Cocos och Hilja.

Det gick bäst för Cocos – en vinst i agility 2 på en svår bana! Era hade vunnit hopp 2 om han inte hade rivit sista hindret. Harry var väldigt söt och Hilja var duktig som vanligt. Hilja tävlade även på Örebro bk och gjorde ett kalasfint lopp även där, det var bara slalomen som strulade. Annars nollar hon liksom.

Harry gjorde rallydebut i ett regnigt Karlstad. 85 poäng fick vi! Jättebra ju!

 

 

JULI

Semester på Åland, ååååh så skönt! Men innan dess hann vi med en agilitytävling och en rallytävling. Vi körde agility på Kanonsabotören, jag och Harry, Hilja, Cocos och Elektra. Många lopp, men få som gav resultat… Harry tävlade rally i Ånnaboda. Jag trodde att det inte skulle gå för det började åska… Men pinscherpojken lyckades hålla ihop och vi fck 94 (!!) poäng av en väldigt hård domare.

Harry var inbokad på MR hos Lennart på Strömsholm, men Harry var i alldeles för fin form för att det skulle vara värt att göra en MR enligt Lennart. Åkte till Karlstad och bodde hos pinscheruppfödaren Karin på Noticeables kenneloch blev kungligt uppassad samtidigt som jag tävlade på Värmlandsrallyt med kelpietjejerna. Det gick ok, lördagen började lite svajigt, men jag avslutade stabilt på söndagen. Hilja gjorde sitt första lopp där hon gick runt, en femma på slalomingången bara.

 

 

AUGUSTI

Harry inleder augusti med att ta hem titeln RLD-N i Fagersta. Duktigaste pinschern! Hilja debuterar i agilityklass i Västerås, fina kontaktfält! Cocos tävlar också där och gör ett kalasfint hopplopp med en rivning tyvärr.

Sen var det tävling i Frövi, som gick ganska så dåligt. Harry gjorde en fin helg med tre lopp av fyra i mål. Hilja gjorde ett toppen agilitylopp med 5 fel på A-hindret och dessutom två hela lopp med fina slalom! Elektra och Cocos var också duktiga, men något fel här och där. På kvällen efter tävlingshelgen var Hilja halt och en tråkig resa med utredning av vad som egentligen var felet startade och håller tyvärr på än idag när detta skrivs.

Jag fick låna Era igen och när Josefin lämnade honom här så passade vi på att träna lite tillsammans. Det ser du på filmen här nedanför, duktigaste hundarna! Det var KM på Kumla bk, jag körde med Harry, Elektra, Coocs och Era. Bäst gick det för Elektra som kom tvåa!

 

 

SEPTEMBER

Agility i dagarna två på Örebro bk inledde vi månaden med. Elektra gick grymt och vi tog en SM-pinne i agilityloppet. Harry och Elektra nollade båda två hopploppet på lördagen, men ingen SM-pinne. Era och Cocos tävlade bara på söndagen och det blev inga resultat. Jag fick låna kelpien Myra i hopplopept på söndagen och vi nollade och tog en SM-pinne. På vårt allra första lopp tillsammans.

Sedan blev det en tur till Bollnäs med laget! Där vi lyckades knipa en andra plats i agilityklassen av 26 lag! En SM-pinne till med andra ord! Så bra! Cocos tog en pinne i agility 2 och Elektra tog 2 SM-pinnar, plus en placering precis utanför pinnplats. Harry var fantastiskt duktig hela helgen i alla sina lopp! Så rolig helg!!!

Efter Bollnäs blev det lite tyngre, Harry skulle operera bort två knölar. Men när veterinären ringde efter operationen och berättade att allt gått bra och att det bara var fettknölar kändes livet glatt igen! Lite jobbigt var det dock att inte komma någon vart med Hiljas hälta. Vi åkte än hit än dit, men inget fel hittades.

 

 

OKTOBER

Gubbröra tävlade utan oss och knep en tjusig SM-pinne i agility i Sävsjö, grymt tjejer! Vi var inte med pga karensen efter Harrys operation plus att vi ordnade en rallytävling på Kumla bk som gick alldeles strålande arrangörsmässigt. Harry tränade vidare på fortsättningsskyltarna i rallylydnad eftersom vi hade en tävling inbokad i november.

Cocos och jag avslutade agilityåret tillsammans i Kristinehamn med att göra två superlopp! Ett räckte till vinst och det hade det andra också gjort om jag inte hade halkat i leran precis i slutet av loppet… Men en pinne i hopp blev det! Hilja undersöktes på Strömsholm av bästa Lennart och han gav mig mycket lugnande besked. Hela Hilja röntgades igenom och inget stort fel hittades, förutom det plötsligt uppkomna blåsljudet då. Hilja hade ömma muskler och en liten mjukdelsskada vid hasen. Smärtstillande, antiinflammatoriskt och vila plus efterföljande rehab skulle göra henne bra igen.

Allt såg bra ut till en början, hon vattentraskade, vibbade, blev laserbehandlad av bästa Per, novafonbehandlad av mig och utökade motionen sakta, men säkert.

 

 

NOVEMBER

Novembers stora agilityhändelse är Rättvik! Åh, så kul det är att vara där! Jag hade bara med mig Harry och Elektra, plus bästa laget Gubbröra förstås. Helgen var stolpe ut för Elektra och mig, vi hade lika bra kunnat kamma hem 3 SM-pinnar om inte om vore, nu hamande vi precis utanför, mest pga otur! Men bästa laget knep en SM-pinne i hopp, nu har vi ”bara” två kvar.

Efter Rättvik opererade Elektra bort fula juvertumörer, bara att hålla tummarna för att det var snälla tumörer. Hilja var på återbesök hos Lennart och allt såg fint ut, fick ok att börja öka lite mer. Harry debuterade i fortsättningsklassen i rally med att roa publiken, vi blev inte godkända eftersom det saknades några få poäng. Nåja, söt var han iaf! Jag tävlade faktiskt Pippi den tävlingen och det gick bra. Jag glömde ett sitt och förlorade på så vis 10 poäng, resultatet blev därmed 88 poäng.

Hilja började ledsamt nog att halta igen och allt kändes bara blä och skit! Cocos kom och livade upp oss lite när hennes husse och matte var i Budapest på en långhelg.

 

 

DECEMBER

Det började underbart med massor av härlig snö och solsken! Jag blev fotosugen och vi begav oss ut i det fina vädret. Och där slutar allt roligt just nu… För efter denna snöbusfotografering har Harry haft en låsning i nacken. Han ligger just nu i skrivandets stund inlagd på Strömsholm. Förhoppningsvis ska han bli ordentligt undersökt imorgon och sedan få komma hem till sin matte!

Jag är ärligt talat livrädd för morgondagen. Även om jag inte vill tänka eller tro det så finns de där mörka tankarna där. Tänk om det visar sig vara så illa att det enda rätta jag kan göra är att låta honom gå. Jag vill inte, vill inte, vill inte tänka de tankarna. Men likväl dyker de upp. Jag vill ha ut detta inlägg innan jag åker till Strömsholm, för tänk om mina värsta farhågor besannas imorgon. Hur ska jag kunna klara av att jobba imorgon… Inlägget är därför tidsinställt.

Åh, idag önskar jag att jag aldrig hade tagit de där vinterbilderna!